Tam mygga i Diabas & silver
Insektsbiten. Det kan man ju blir på olika sätt ;)
Mina insekter bits nu inte så det blir några kliande märken efter dem.
Men jag tror att jag blivit biten ändå & det lär bli fler av denna typen. Så praktisk, bits inte, stannar där jag ställer henne & garanterat rumsren.
Jag valde att löda ihop myggan i en ovandel & en underdel, kroppen i Diabas borrade jag hål i för att låta en silvertråd löpa igenom för slutmontering.
såhär blev resultatet, säg hej till Supermyggan Berta.
Vad tycker ni, kan ni höra det enerverande surrandet från myggor kring öronen ;)
Annars är det ju mer älgflugor som attackerar nu. Ni kan tänka med den svintokvasten jag ligger inne med på skallen är de svåra att hitta när de väl snott in sig, de små rackarna. En morgontur med djuren räcker för att älgflugorna skall anfalla. Visste ni att när de (älgflugorna, alltså) tycker att de hittat ett bra ställe att landa & bosätta sig på biter de av sig vingarna. Onödigt vetande, kanske, men se så är det!
Följ mig gärna även på instagram & twitter, ni hittar mig som lindbergdiabas. Tack!!
Yin & Yang i Diabas & silver. Och omvända roller i mentorskapet..
Jag googlade för att finna betydelsen av Yin & Yang. På wikipedia hittade jag denna beskrivning:
- Yin, det svarta, är den kvinnliga och passiva urkraften. Den symboliserar jorden och månen, det mörka, det kalla och det fuktiga, men även bergen och skelettet. Tigern anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yin".
- Yang, det vita, är den manliga och aktiva urkraften. Den symboliserar himlen och solen, det ljusa, det varma och det torra, men även floderna och blodomloppet. Draken anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yang".
Jag förstår inte vad de menar med "den kvinnliga och passiva urkraften" resp "den manliga och aktiva urkraften",
men för övrigt tycker jag det är klockrent att använda Diabas till Yin, urkraft ur bergen.
Jag tycker symbolen är vacker. Fylld av harmoni. De kompletterar varandra. Ljust & mörkt. I en evig form. Runt, runt, delvis går de in i varandra. Som livet, som världen i stort. Alla behövs lika mycket. Ljus som mörk. Kvinna som man. Yin & Yang.
Minns ni mentorsprogrammet jag skrivit om, där jag som kvinnlig företagerska skall vara mentor till en adept som är en invandrarkvinna med en affärsidé hon vill förverkliga? Jag är stolt & glad över att få vara mentor till Hanan. Men egentligen är hon lika mycket mentor för mig. Hon har varit med om så mycket som jag lyckligtvis varit förskonad från. Flykten från krigets fasor i Syrien. Den svåra vägen till ett nytt och okänt land. Jag beundrar hennes driv och kunskap, hennes beslusamhet att bygga en ny tillvaro i sitt nya land. Tänk er att efter bara tre månader kunna konversera på ett nytt språk, så imponerande!
Här hälsar vi på Macko & de andra hästarna i stallet.
Samtidigt som jag är full av beundran gör det mig arg att någon skall behöva utstå detta, att fly för sitt liv. Och ännu mera arg över människor som saknar empati och som tror sig veta hur det är. Så lite vi egentligen vet, vi som sitter i våra trygga hem!! Jag är så tacksam över chansen att få lära mer!
"Den blindes tunga lott", keramikängel med Diabashalsband & lite morotstrams.
Jag får erkänna att jag sällan är så barnslig som vid morotsskörden..
..men håll med om att de är charmiga! Visst vore det roligare om det såg ut lite mer så i grönsaksdiskarna!
Keramiken är igång igen. Mina keramikänglar med Diabashalsband har gått åt under sommaren. Men nu har jag i alla fall en ny klar. Jag ville ge den ett lite mera androgynt uttryck än de tidigare jag gjort.
Halsbandet är av äkta silver & polerd Diabas.
Med vingarna sprider hen kärlek till alla som vill ta emot den.
Och här har vi en till som sprider glädje & kärlek. Lexi älskar att springa omkring i mossan & busa på de gamla Diabastipparna.
Jag fick ett brev på posten i veckan. Brevet innehöll en liten skrift, gjord av "Eklånns Pelle" som arbetade i det gamla Diabasbrottet i Gylsboda under tidigt 1900-tal. 1912 förlorade han synen på båda ögonen i en sprängolycka. Stort tack till mannens barnbarn som delat med sig av skriften till mig.
Dikten går rakt in i hjärtat. Ett litet utdrag:
"I Gylsboda stenbrott det hände,
Min glädje i sorg då fick gå.
Den dag som jag gladast mig kände,
Jag synens gåva fick avstå.
Ett sprängskott i ansiktet jag fick,
I sjuksäng jag tvangs av såren,
Och mörkret tog min ljusaste blick,
Det hände i de bästa åren."
Det är mycket gripande att läsa dikten och efter den förfärliga olyckan i stenbrottet i Vånga i onsdags känns det svårt att förstå att det som inte får hända har hänt igen. Jag tänker på mannen som fick leva större delen av sitt liv i mörker efter olyckan 1912. Och jag tänker på killen som förlorade sitt liv i onsdags, på familjen och på alla runtomkring. Ord känns överflödiga.
Polerat hjärta i Diabas med silverhänge
Stod ute & polerade ett gäng med Diabaslyktor. Inte jättekul. Livade upp det med att göra ett litet hjärta att polera också, så det blev lite variation på det hela. Hjärtat kan även bäras med den råa sidan fram, om så önskas.
Man kan ju inte bli annat än hjärtlig när naturen ser ut såhär :)
Bilden nedan tog jag i Svarta Bergen Hägghult i lördags kväll.
Idag guidade jag en stor grupp där. Lite kyligare & lite blåsigare, men ändå mycket vackert.
Och hur glad blir man inte över ett vykort från några av förra veckans besökare, där de tackar för visningen jag gjorde när de var här, i Transformatorn & brottet. Jag blev superglad för hälsningen & det vackra kortet på årets äppeltavla i Kivik.
Det har blivit mycket Lexibilder sedan hon kom. Idag sprang hon ur bild, men Flipper & Macko stod snällt kvar & poserade.
Jag jobbar vidare på att bli en god jonglör, så alla bollarna som är i luften skall hållas kvar i sin bana.
Både jobbet med mina stenar & silversmidet, projektet med nya föreningen Sliperiet Gylsboda, mentorskapet i IQ projektet, kontaktpersonsuppdraget och ett par andra projekt skall flyta på. Mycket kul på gång! Dagarna blir ju inte dryga i alla fall :)
Hamrat silver & rå diabas, en oslagbar kombination i mina ögon.
Idag blev det tidig uppstigning för att skjutsa fadern till sjukhuset. Tidiga mornar är annars inte min bästa gren. Men med perfekt timing tyckte valpen att det var uppstigningsdags idag, så det gick kvickt & lätt att komma upp.
Man vill ju lixom inte riskera några inomhusolyckshändelser. Fast hon är väldigt duktig med det, måste jag säga.
Sen var det rackarns så populär man blev, stående där utanför sjukhuset en stund & väntade med lilla valpen. ALLA stannade till för att prata en stund. Eller ja, kanske det inte var jag som var så poppis då.. kanske det mer var så att lilla valpen drog till sig gammal som ung. Så om någon av er känner sig ensam, jag säger bara hundtricket, det funkar ;)
Ja, ja, där lär man aldrig komma i närheten av popularitet. Meeen.. flera av dagens besökare i Transformatorn har tyckt om min saker, så jag är glad i alla fall. Jag har dessutom hunnit få klart ett nytt set som sitter som en smäck i nya fina smyckesasken. Kul med all uppskattning från kunder för de nya askarna, tack!!
Hamrat silver & rå Diabas, jag tröttnar aldrig på den kombinationen.
Med det önskar jag er alla en trevlig helg.
Här blir det i vanlig ordning en hel del arbete som gäller. Fast faktiskt lite klackarna i taket också, med fest på lördag kväll. Och på söndag em skall jag minsann ta ledigt!! Då bär det till Malmö Opera för att se Top Hat i trevigt sällskap, tjohooo vad gött!!!
Stora planer & enkla små projekt
Med små, små steg tassar vi åt det håll vi siktar. Stora planer, mycket arbete & roliga utmaningar. Nyckelorden är samarbete, öppenhet & hållbarhet. Efterhand som vi vet mer berättar jag.
Igår bildade vi föreningen. Sliperiet Gylsboda. Häng med & se vad det blir av detta. En spännande resa väntar vi oss. Jag har sagt det innan, men måste säga det igen. Gylsboda är fantastiskt!! Vi kastar ut frågor "Vill ni vara med & hjälpa till?" Och svaren är omedelbart JAA! Är det inte fantastiskt?! Nu har vi både styrelsen klar och ett antal frivilliga som vill vara med & hjälpa till med det handgripliga arbetet. Wow!! Det skall bli SÅ roligt & spännande!!
Men nu skall jag sätta ihop ett enkelt material för att visa några enkla saker man kan göra utan alltför mycket utrustning. Jag har fått bokningar av företag som vill ha visningar av mindre, enklare smyckesprojekt. Tänkte att vi börjar såhär:
En borrmaskin, en liten stav & silvertråd. Spinn upp silvertråden på staven & såga upp fjädern ni får till små ringar.
Ringarna öppnas med hjälp av två små tänger & knäpps ihop i olika mönster, beroende på vad som skall göras.
Här är ett lämpligt nybörjarprojekt:
Denna vackra höstdag har bjudit på utfärd till Wanås. Jag har mitt onsdagsuppdrag som kontaktperson & idag har vi varit kulturella. Trevligt! Och härligt att kunna sitta på uteservering & njuta såhär på septembers sista dag.
Inatt hjälps vi åt & håller tummarna för de armbrytande vännerna som är på VM i Malaysia. Heja, heja!!
Här är en länk där ni kan se en liten presentationsbok med några av mina saker:
Runda Diabasörhängen med handsmidd silverdekor.
Nu är det klart. Jag blir mentor till en kreativ tjej från Syrien som vill utveckla sin affärsidé. Spännande & jätteroligt!! Nästa vecka skall vi tio som blivit uttagna som mentorer träffa våra resp adepter för ett första möte. Det kommer att bli ett spännande & utvecklande år!
Jag har läst ut Harry Martinssons Nässlorna blomma (lägg gärna märke till det snygga bokmärket;) ) Det är fascinerande att läsa hans beskrivning av Gylsboda under tidigt 1900 tal och de tuffa barndomsår som följde när familjen splittrats efter faderns död. Skrämmande hur dessa stackars barn behandlades i vårt land för inte så väldigt länge sedan.
Ett projekt som är på väg att växa fram här blir mer & mer verkligt. Det börjde nästan lite som en önskedröm för flera år sedan, men steg för steg växer det fram & nu kommer vi närmare att det skulle kunna hända. I morgon har vi ett nytt möte för att se om vi kan komma ännu ett steg närmare. Mer om detta när vi har ett "stop or go" besked på det.
Och när jag inte filar på projektbeskrivningen filar jag på silver & på Diabas. Bl a ett par nya örhängen har det blivit.
Jag tog kraftig silvertråd & gjorde ringar som jag lödade ihop, hamrade mönster i dem & så formade jag Diabas till runda "coins", virade ringar som jag sågade upp till hängen & så blev det som såhär när jag satt ihop det hela:
En annorlunda silverring med rå Diabas som bara blev..
Jag får ofta frågan var jag får inspiration & idéer ifrån till nya smycken. Ofta är det något jag ser i naturen. Men det kan lika gärna vara något helt annat. Här har vi ett exempel:
Jag gick ut i verkstaden för att göra ett par örhängen. Tog fram en silverplåt för att såga ut delar till dem.
En liten bit av plåten var dubbelvikt, sedan jag gjorde delarna till kryckan. Längst ned på hylsan ser ni att plåten är dubbel.
Jag skulle såga bort den lilla biten som var kvar av den dubbla plåten. Då slog det mig att det blev en ganska häftig effekt, om jag sågade en liten bit in. Så jag sågade av en bit & hamrade den dubbla delen. Så formade jag till en rå Diabas & borrade ett par hål i den för fastsättning. Jag valsade en 3 mm silvertråd till ringskena & formade till den. Så lödade jag ihop det hela, inkl två silvertrådar för fastsättning av Diabasen. Utan att jag alls planerat det så bidde det en ring. Det absolut roligaste skapandet är det som bara kommer sig så. Sen är det inte ofta man kan unna sig lyxen att göra så, när beställningarna hopar sig. Men jag tror ändå det är viktigt att tillåta sig att göra det ibland. Då blir beställningarna också bättre, när kreativiteten fått lite ny näring.
En trevlig helg önskar jag er! Här lär det bli mycket tid i verkstaden & i Transformatorn där jag har några sällskap bokade för visning & lite prat om Diabas, Gylsboda historia med Harry Martinsson & Diabasen i centrum osv. Känns som det kan bli en omväxlande & rolig helg!
Nya Diabasörhängen, spännande möten & varierande sysslor
Idag har det varit snabba kast ,mellan uppdragen.
Djurfix & så iväg på ett intressant möte direkt på morgonen ang kommande spännande samarbeten.
Sedan snabbt ner för att göra en guidning i Svarta Bergen Hägghult. Ett trevligt sällskap från Stenbrohults församling. Lexi fick följa med & träffade lille Frans i Hägghult.
Sen bar det av snabbt tillbaka hem för att ta emot besökare i Transformatorn.
Och efter det hastade jag vidare till Osby för att hämta pojken jag är kontaktperson till. Sen har vi hittat på lite kul i em.
Nu har jag just gjort klart en beställning, ett par enkla råa Diabasörhängen.
och dehär båda tycker att det är dags för promenad igen.
Sedan skall jag ta itu med pappersarbete. Nå´n som tror att det blir en massa ledig tid när man kör eget..? Njae, det är andra kvalitéer i tillvaron man får uppskatta. Alla härliga människor man får träffa, alla omväxlande sysslor, möjlighet att ofta ta med lilla hunden, utlopp för kreativitet osv osv. Så summan blir att det ändå är himlans kul!
Trevligt med HKG på Bäckaskogs Slott!
En helg på slottet till ända. Så himla kul att ställa ut med det härliga gänget i HKG.
Så många duktiga konstnärer, med stor variation på tekniker & material. Tyvärr blev många av bilderna för dåliga, så det är mycket jag inte kan visa, men här är ett litet smakprov på det breda utbudet:
Här är mitt, på podierna, på de svarta bordet & i fönstret:
Men nu är jag & min förkylning & min svarta lilltå ganska trötta. Lite pappersarbete att beta av, sen blir det natti, natti!
HKG på Bäckaskogslott & Diabashänge mattpolerat/blankpolerat
Igår var jag på audition för mentorer i ett projekt där tanken är att kvinnliga företagare skall stötta nyanlända kvinnor som har en affärsidé de vill förverkliga, lite hjälp att lotsa i det Svenska samhället & genom byråkratin för att underlätta att kunna komma igång. Kanske lite stöttning med språk, förklara kulturella skillnader och vad för andra frågor som kan komma upp. Ett härligt gäng kvinnor med stora hjärtan samlades på Naturhälsan för att ansöka om att bli mentorer, nu väntar vi med spänning på besked. Skulle kännas skönt att åtminstonde kunna göra något litet, istället för att bara gå & känna sig otillräcklig inför allt som händer. Samtidigt kommer det med all säkerhet att bli väldigt utvecklande för mentorerna som alla gånger kommer att lära minst lika mycket från invandrarkvinnorna. Spännande!
En av de andra ansökande mentorerna haltade rejält igår, pga en bruten lilltå. Stackaren, så plågsamt, tyckte jag och tänkte på beskrivningen av lilltån som en liten radar som är till för att upptäcka utskjutande stolsben & annat. Och vad är då det första jag gör idag? Jajjamensan, smack i stolsbenet, jodå, den lille radarn funkade alldeles utmärk. Kolsvart & ser ut att kunna ramla av när som helst, den lille fulingen. AAAJJJJJ!!
Jag tvingade ner den stackars svarta klumpen i ett par uttrampade skor & linkade bort för att öppna i Transformatorn. Ett härligt sällskap från Bjärehalvön som med stort intresse lyssnade på min berättelse om Diabasen, dess inflytande på Gylsboda & vår historia, små anekdoter från forna stenhuggartider osv. Sen var vi inne i Transformatorn & kikade lite på konst & hantverk av mig & mina kollegor som finns representerade där.
Hemma igen befriade jag svartklumpen från skofängslet, det får bli ullstrumpa & plastpåse.
I den stassen har jag börjat packa inför HKG´s utställning på Bäckaskogs Slott. Plockar med några exempel på lite mera arbetade hängen, men tar även med något modell enklare, som detta som jag polerat riktigt blankt på ena sidan & så är det mattpolerat på andra sidan. Så kan bäraren välja sida efter dagsform.
Några skulpturer har jag också tänkt ta med.
Lördagen bygger vi (ett 30-tal konstnärer) upp utställningen i slottets Mariasal (1 trappa upp, puh, stackars lilltån).
Söndag kl 10-17 håller vi öppet. Kom & titta & träffa konstnärerna på plats. Mycket fint & varierat utbud vågar jag lova! Kan med fördel kombineras med Vångabygdens Skördefest. Välkomna!!
Notlyktor, örhängen som blir till halsband & allmän feberdimma.
Redan i söndags på Stendagen kände jag att det var på gång. På kvällen på Osby Teaterförenings kick of var det tydligt hur febern steg & halsen kändes allt mer som ett rivjärn. Sen slog den till. Dunderflunsan.
Glömde ju visa hur ljusstakarna till artisterna från Malmö opera såg ut, tyckte det kunde passa med specialare med noter på:
Måndagen vaknade jag i feberdimma & den har hållit sig kvar. Men nu går det på rätt håll i alla fall. Frustrerande att ligga & tänka på allt som försummas. Idag har i alla fall det nödvändigaste klarats av (med hjälp av lite piller..).
Ett viktigt möte, det var dagens måste, sen snabbt ner på soffan igen.
Minns ni ful-örhängena från förra veckan?
Det var lödningarna uppe vid ringarna som blev så klumpiga & fula. Jag gjorde en hamrad droppe i silver med ett fäste på baksidan där jag kunde hänga det ena hänget, så lödningen göms bakom silverdroppen. Sen gjorde jag en ny sten, formad som en mindre droppe & hängde i andra änden. Detta är alltså det ena örhänget, i ny tappning som halshänge.
Så kan det bli, när det inte blir som det skulle.
Lilla Lexi tar inte mycket hänsyn till att vi alla tre ligger i samma influensa. Hon har ju massor av energi som behöver ta vägen någonstans. Hon är väldigt påhittig att komma på egna sätt att göra av med energi, när inte vi ser till att sysselsätta henne. Stjäla saker att tugga på, dra sönder eller ut & gräva i rabatterna (kan ju vara bra om någon tar tag i det i och för sig..) Hon gillar att vara ute & upptäcka omgivningen, vår lilla sötnöt.
Nu skall jag festa på en väldigt god rå smörgåstårta som grannen Rebecka gjort. Vi har släppt våra elaka bacillusker på henne, så hon är för dålig för att själv uppskatta den. Nej, vi har inte gjort det med flit, bara för att få kalasa på hennes smörgåstårta.. Men det blev ju en för oss trevlig biverkning, även om vi tycker väldigt synd om henne..
Provkörning av nya regntäta tältet, funkade bra. Samarbetsövningarna funkade däremot bitvis sämre..
Ett förening med stenhuggare från Köpenhamnstrakten kom på besök på lördagen. Intressant att träffa så många härliga med samma intresse, mycket intressant & utvecklande. Vi kommer säkert att ses igen.
Nya tältet fick jag tillfälle att prova för första gången. Det fick fungera som regnskydd åt de picnickande gästerna.
60 sek skulle det enl reklamen ta att smälla upp tältet. Kan väl säga att man får vara ganska mycket skickligare på att resa tält än vad jag är om det skulle stämma. Men som synes kom det i alla fall upp till slut, efter några mer eller mindre lyckade samarbetsövningar med sambon.
Sen kom ett sällskap med härliga damer som överraskade en jubilar med ett smycke från mig. De hade med en mugg med foto på jubilaren på som de smusslade in, jag lade smycket i den & ställde bland sakerna i utställningen. Blev verkligen lyckat & roligt när jubilaren mycket förvåntat tyckte att fotot var väldigt likt henne, men hon konstaterade att det var ju inte möjligt?! Eller var jag kanske en sådandär gatumagiker? Det blev många goda skratt med alla dessa underbara besökare.
Sedan var det till att riva tältet i hällande regn, sätta upp det i verkstaden för att torka och så skynda vidare till en trevlig kväll i Älmhult hos syrran med fam.
Idag blev det en tidig morgon för att hinna packa allt som skulle med till Stendagen i Svarta Bergen & packa upp allt innan öppningsdags. Skönt med nya vattentäta tältet som skyddade bra i skurarna. Samarbetsövningarna med tältresningen gick aningen bättre idag.
Lexi tyckte om Svarta Bergen, med många snälla människor som bjöd på godis & klappade & gosade.
men hon blev snart trött & somnade på filten inne i tältet, hon smymtar där bak in i hörnan.
Sen var det till att packa ihop i racerfart för att hinna till Osby Teaterförenings kick of, där Malmö Operas program skulle presenteras av Rickard Söderberg, som även skulle uppträda. Nu var han sjuk, men ersättarna gjorde presentationen mycket bra & de sjöng & spelade fantastiskt bra. Jag hade äran att få göra ljuslyktor till artisterna, här överräcks de av teaterföreningens vice ordförande, tillika kvällens proffsiga konfrancier Helena Ståhl.
Men nu skall jag pallra mig isäng & hoppas halsen känns lite bättre när jag vaknar. Tror bestämt sonen delat med sig av sin dunderförkylning.
Örhängen Diabas & silver som skall omkonstrueras..
Det har varit mycket nu, med sjukdomar i familjen, bekanta som plötsligt förlorat sina kära alldels för tidigt, bilderna som cirkulerar på döda flyktingbarn osv osv. Det går inte att vara opåverkad. Det skall vi ju inte heller vara. Låt oss bara enas om att vi, var & en, får göra vad vi kan för att hjälpa.
Satte mig med pappersarbete & materialbeställningar när inspirationen inte var på topp. Men så fick jag ta ett ryck i verkstaden. Nää, det blev inte bra. Till nästa blogg kommer jag att ha gjort om konstruktionen. Förmodligen till något helt annat. Och de beställda örhängena gör jag om från början, på annat sätt. Tanken här var väl god, att använda en halslänk som gått av & ha delar av den som örhängesdelar, men konstruktionen blev inte snygg. Ibland är det bättre i tanken än i verkligheten. Men nu var det provat.
Bästa sättet att hitta energi & inspiration är att umgås med dessa. Ser ni lille Flipper där långt bort till vänster? Han blev också tömkörd då vi hade en yngre besökare med oss till stallet. Här är det Herkules som tömkörs & Macko & Flipper gör det de gör helst- äter.
Jo, det här lilla trollet kan ju också få de flesta på gott humör.
Igår kväll blev vi tilldelade det hårda arbetet att provsmaka Rebeckas råa kreationer. Endel uppdrag är ju mer angenäma än andra, kan ju säga att detta är en favoritsyssla- provsmakning där allting alltid är himmelskt gott.
Mums!!!
Praktikanter & Diabashänge med genomgående silverpärla
Många trevliga besökare har hittat ut till Transformatorn under helgen. När tillfälle ges mellan varven jobbar jag vidare med beställningar.
Denna helgen har jag haft ett par praktikanter med mig. Fast jag vet inte om de har tagit arbetet så seriöst, de ägnade sig mest åt andra mer eller mindre suspekta övningar..
Bakom Transformatorn satt denna lilla gynnaren. Fascinerande, visst ser det ut som naturen haft en riktig nyck av kreativ fantasi när detta lilla liv fick sin design. Ett litet konstverk i färg & form.
Vi har bjudits på ätbara konstverk också. Råa, nyttiga och SÅ goda. Skall vi kalla det Rebeckas Råa? I alla fall är det Rebecka som gör dessa välsmakande konstverk (ursäkta bilden där de inte kommer till sin rätt..).
Ett halsband med mattpolerad Diabas har jag gjort klart. Som dekoration smälte jag fram en kula i änden på en silvertråd. Så borrade jag ett hål genom stenen, trädde genom tråden med kulan på framsidan & fäste med en böj på baksidan. Tyckte denna kedjan passade särskilt bra ihop med hänget.
Men nu tar vi tag i en ny vecka med nya utmaningar. Mycket spännande på gång! Men vi tar det efter hand som saker & ting faller på plats.
Busvalp, Diabashalsband med silversmide & oväntat besök..
Ni minns det lilla tappra trädet som kämpat sig upp på skulpturen med berget i förra inlägget?
Jag hade skulpturen stående på golvet i verkstaden & så hade jag en liten praktiakant med mig när jag arbetade på ett nytt halsband där ute. Hon sov mest & var allmänt ointresserad av silversmidandet.
Men så hörde jag hur hon tuggade på något. Min ögon föll på skulpturen på golvet & vips, där saknades det lilla trädet.. Jag fick henne att spotta ut det, men hon hade stylat om det lite. Så nu har hon tagit klivet in i designvärlden också.
Halsbandet ville hon dock inte hjälpa till med, det fann hon totalt ointressant. Så det är min egen design rakt igenom. Tror ändå hon tyckte det blev godkänt med sina hamrade smidda detaljer & den polerade Diabasen.
Förra höstens trogna besökare i trädgården har kommit tillbaka. Det där med att det skall vara Gevalia när man får oväntat besök håller han inte alls med om. Han fördedrar äpplen, eller möjligen morötter.
Råa godsaker, rå Diabas & så lite polerat.
Nu har fantastiska datorsupporten fixat så det kan bli ett nytt blogginlägg. Hur i hela världen skulle det gått för oss utan all denna support?! Hade blivit tillbaka till blyertspenna & räknesticka känns det som.
Nu är det inte det enda vi blir bortskämda med. Det ena godare än det andra från rawfood specialisten får vi prova. Jag som aldrig varit bra på att äta frukost kan säga att denna råa gröt är det godaste frukostalternativ jag provat. Här med Matcha te, sprängfyllt med nyttigheter. Rebeckas råa godsaker är helt outstanding! Tårtorna är konstverk att lägga på faten & njuta.
Jag njuter av de fina dagarna vi äntligen fått med klarblå himmel, sol & värme. Precis som jag vill ha det! Äntligen kan jag stå ute & polera med vattnet slabbande utan att det är kallt & otäckt. Det gäller att passa på & ta vara på dagarna. Idag har jag jobbat på en skulptur som jag kommer att göra klar i morgon. Polerar hängen till smycken också. Hjärtan har det varit strykande åtgång på, så det fick det bli något nytt. Här ett vändbart med en sida som är rå
medan andra sidan är polerad. Så kan bäraren välja efter dagsform.
Lexi är inte lika förtjust i solen som jag. Hon kryper gärna i skuggan & luktar på blommorna.
Hon är väldigt påhittig, det lilla livet. När jag hade lämnat diskmaskinen öppen hittade jag henne hårt arbetande med att ta hand om fördisken..
Jag har fått några nya fantastiska bilder från vackra Erika Bengtssons modellfotografering i Las Vegas med mina smycken.
Just denhär typen av ring som går över flera fingrar är omtyckt & har sålt väldigt bra i sommar.
Nu skall jag vila ryggen så den går med på ett nytt pass med slipmaskinen i morgon. Ha en fortsatt skön helg!
Silverkrycka till promenadkäpp
Här fick jag en utmaning som hette duga. Önskemålet var en krycka (handtag) till en promenadkäpp, i silver.
Det var bland det klurigaste jag gett mig på hittills. Och jag tvekade. Men vad fasen, det är ju till att prova. Och se, efter många turer med att forma, löda, syra, kratsa, om & om & om igen så, tam tadam:
i teamwork med min händige far monterades kryckan ihop med en käpp i mörkbetsad ek.
Det var kul att se att käppen faktiskt används! Här på utfärd till Fredriksdalseatern. En mycket trevlig dag!
Lexi växer & blir busigare för varje dag. Farfars hund tyckte nog mest hon var en jobbig yngling. Men hon är så söt att hon kommer undan med mycket, det lilla busfröet. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte är jobbigt med bäbis i huset igen. Hon ser verkligen till att det inte blir någon dötid!
Golvet i Transformatorn gillar hon, svalt & skönt. Och hon charmar besökarna med sin söta uppsyn, då inget av alla hennes bus, hyss & upptåg skiner igenom.
Nu laddar vi för en ny vecka med många bokade besök i Transformatorn. Välkomna, hälsar Lexi!
Helikopterfärd & gästskapare i lilla verkstaden.
Max & Lexi inspekterar den stora insekten som landat i hästhagen.
Sen hade Max, kompisen August & jag lyckan att få åka med. Bland det häftigaste vi gjort!! Wiihooo, så kul det var, SÅÅÅ tacksam till piloterna Mathias & Martin! Här är Max & August klara för start:
Gylsboda från ovan, med Transformatorn till vänster & gamla brottet skymtande bland alla granar:
Så flög vi över Hägghults Diabasbrott:
Lönsboda passerade vi på vägen:
Så en sväng över Tosthult, min barndoms by:
och här har vi bl a vårt hus i Gylsboda:
Mycket skog & mycket vatten ser man uppifrån. Dethär gör vi gärna om :)
Ja visst, nog jobbas det också, med båda fötterna på marken efter flygturen. Ett härligt sällskap som hade möhippa för en blivande brud bokade besök. Bruden visste inte alls vad som skulle hända så vi skrämde först stackaren att det skulle dykas i gamla brottet & sedan klättras i nya brottet.
Men vi begav oss till lilla verkstaden där bruden fick vara med & tillverka sitt smycke som hon just gjort klart & hängt kring halsen här:
Det var kul & jag hoppas bruden trivs i sitt smycke & att det blir ett långt & lyckligt äktenskap.
Idag har jag haft flera intressanta & givande möten i Transformatorn med diskussioner om kommande projekt & idéer. Känns som en spännande framtid vi går till mötes! Fick förfrågan om att hålla föredrag också. Ja men varför inte, det får vi testa det också :)
Morgongåva i Diabas & silver samt en ovanlig syn..
Fotograf Rebecka Szemenkár tyckte det saknades en bild på oss i förra inlägget.. Såhär bjuder hon på en bild som hon tagit. Det är ju en sällsynt syn, så jag får nästan hålla med om att det var värt att förevigas. Senast Mats hade kostym på sig tror jag var när vi var vittnen till kompisar som gifte sig för typ 25 år sedan. Den kostymen hade dock hängt & krympt i garderoben (det är ju ett ganska vanligt fenomen..) så den passade inte alls längre.
Rebecka är inte bara fotograf, hon är specialist på bl a raw food desserter också. Vi fick prova en lemon curd pie med yellow latte. SÅ gott & för både gom & öga.
Nu kan jag visa morgongåvan jag fick göra till bruden också. Hamrade silverhjärtan, med en Diabaskula i halshänget.
Och en liten specialare som brudparet fick av oss som minne. Foten är i Diabas med polerad ovansida & hjärtat gjorde jag i silver.
En Ett par Lexibilder får vi väl ha med också, här med kompisen Valle.
och här med matte, en bild som grannen Barbara tog.
