En blomma för alla, i keramik och Vångagranit & visning på Folktandvården i Olofström
Idag skulle insektstillverkningen fortsätta. Men nej, det funkade inte idag. Tankarna snurrar kring vad som händer.
Flyktingboenden som bränns ner. Hatbrottet i Trollhättan. Hat mot olyckliga människor som tvingats fly för sina liv, människor som kommer med ett litet hopp om ett liv i fred i sitt nya land. Så möts de av detta. Jag blir bestört. Inte skall väl enfladen få breda ut sig ohämmat?! Vi är människor. Punkt. Strunta i färg & form & läggning & allt annat oväsentligt! Det spelar väl ingen roll??! Inte art heller, för den delen (så fick jag det också sagt..)
En blomma kändes mera rätt idag. En blomma för alla. Här föll valet på Vångagranit till foten, det röda kändes mera rätt idag till blomman. Kärlekens färg. Det känns som den behövs!
I morgon skall jag guida i Svarta Bergen. Efter det skall jag göra ett nytt försök med insektstillverkningen, en fjäril skall det bli denna gången.
Ikväll har jag varit ute på ett roligt uppdrag. Folktandvården i Olofström hade firande för två av klinikens jubilarer. En stor och mycket trevlig klinik. Jag hade äran att bli inbjuden och starta firandet med att prata lite silversmide, lite Diabas snubblar jag naturligtvis också alltid in på, och så fick jubilarerna prova på lite grunder i chainmaille (göra små, små ringar i silver att skapa mönster med). Det var mycket begåvade & flitiga elever,
med god support från resten av staben.
En mycket trevlig kväll med alla dessa härliga människor. Jag passade på att visa ett litet urval av vad man kan skapa i Diabas & silver. Receptionsdisken visade sig vara som gjord för smyckesvisning.
något exempel på keramik fick också hänga med.
Vars ett par örhängen blev det. Bra jobbat!!
Sedan lite mingel bland smyckena
innan det glada sällskapet fortsatte firandet & jag packade mig hemåt igen.
Nu har turturduvorna landat på soffan. Jag tror jag gör det samma.
Silversmide, blomma med Diabasmitt
En färgsprakande vacker höstdag hade vi igår. Det gamla Diabasbrottet i Gylsboda klär i höstskrud.
De senaste veckornas insektstillverkning fick ta ett litet avbrott. Det måste ju finnas lite blommor också till de stackars insekterna. Ett hänge med en sivlerblomma med Diabasmitt är klart. Tillhörande örhängen är på gång.
Lexi har inte ens varit hos oss i tre månader än, men oj vad hon har vuxit! Och oj så fästa vi blivit vid denna ljuvliga varelse.
Tam mygga i Diabas & silver
Insektsbiten. Det kan man ju blir på olika sätt ;)
Mina insekter bits nu inte så det blir några kliande märken efter dem.
Men jag tror att jag blivit biten ändå & det lär bli fler av denna typen. Så praktisk, bits inte, stannar där jag ställer henne & garanterat rumsren.
Jag valde att löda ihop myggan i en ovandel & en underdel, kroppen i Diabas borrade jag hål i för att låta en silvertråd löpa igenom för slutmontering.
såhär blev resultatet, säg hej till Supermyggan Berta.
Vad tycker ni, kan ni höra det enerverande surrandet från myggor kring öronen ;)
Annars är det ju mer älgflugor som attackerar nu. Ni kan tänka med den svintokvasten jag ligger inne med på skallen är de svåra att hitta när de väl snott in sig, de små rackarna. En morgontur med djuren räcker för att älgflugorna skall anfalla. Visste ni att när de (älgflugorna, alltså) tycker att de hittat ett bra ställe att landa & bosätta sig på biter de av sig vingarna. Onödigt vetande, kanske, men se så är det!
Följ mig gärna även på instagram & twitter, ni hittar mig som lindbergdiabas. Tack!!
"Den blindes tunga lott", keramikängel med Diabashalsband & lite morotstrams.
Jag får erkänna att jag sällan är så barnslig som vid morotsskörden..
..men håll med om att de är charmiga! Visst vore det roligare om det såg ut lite mer så i grönsaksdiskarna!
Keramiken är igång igen. Mina keramikänglar med Diabashalsband har gått åt under sommaren. Men nu har jag i alla fall en ny klar. Jag ville ge den ett lite mera androgynt uttryck än de tidigare jag gjort.
Halsbandet är av äkta silver & polerd Diabas.
Med vingarna sprider hen kärlek till alla som vill ta emot den.
Och här har vi en till som sprider glädje & kärlek. Lexi älskar att springa omkring i mossan & busa på de gamla Diabastipparna.
Jag fick ett brev på posten i veckan. Brevet innehöll en liten skrift, gjord av "Eklånns Pelle" som arbetade i det gamla Diabasbrottet i Gylsboda under tidigt 1900-tal. 1912 förlorade han synen på båda ögonen i en sprängolycka. Stort tack till mannens barnbarn som delat med sig av skriften till mig.
Dikten går rakt in i hjärtat. Ett litet utdrag:
"I Gylsboda stenbrott det hände,
Min glädje i sorg då fick gå.
Den dag som jag gladast mig kände,
Jag synens gåva fick avstå.
Ett sprängskott i ansiktet jag fick,
I sjuksäng jag tvangs av såren,
Och mörkret tog min ljusaste blick,
Det hände i de bästa åren."
Det är mycket gripande att läsa dikten och efter den förfärliga olyckan i stenbrottet i Vånga i onsdags känns det svårt att förstå att det som inte får hända har hänt igen. Jag tänker på mannen som fick leva större delen av sitt liv i mörker efter olyckan 1912. Och jag tänker på killen som förlorade sitt liv i onsdags, på familjen och på alla runtomkring. Ord känns överflödiga.
Polerat hjärta i Diabas med silverhänge
Stod ute & polerade ett gäng med Diabaslyktor. Inte jättekul. Livade upp det med att göra ett litet hjärta att polera också, så det blev lite variation på det hela. Hjärtat kan även bäras med den råa sidan fram, om så önskas.
Man kan ju inte bli annat än hjärtlig när naturen ser ut såhär :)
Bilden nedan tog jag i Svarta Bergen Hägghult i lördags kväll.
Idag guidade jag en stor grupp där. Lite kyligare & lite blåsigare, men ändå mycket vackert.
Och hur glad blir man inte över ett vykort från några av förra veckans besökare, där de tackar för visningen jag gjorde när de var här, i Transformatorn & brottet. Jag blev superglad för hälsningen & det vackra kortet på årets äppeltavla i Kivik.
Det har blivit mycket Lexibilder sedan hon kom. Idag sprang hon ur bild, men Flipper & Macko stod snällt kvar & poserade.
Jag jobbar vidare på att bli en god jonglör, så alla bollarna som är i luften skall hållas kvar i sin bana.
Både jobbet med mina stenar & silversmidet, projektet med nya föreningen Sliperiet Gylsboda, mentorskapet i IQ projektet, kontaktpersonsuppdraget och ett par andra projekt skall flyta på. Mycket kul på gång! Dagarna blir ju inte dryga i alla fall :)
Hamrat silver & rå diabas, en oslagbar kombination i mina ögon.
Idag blev det tidig uppstigning för att skjutsa fadern till sjukhuset. Tidiga mornar är annars inte min bästa gren. Men med perfekt timing tyckte valpen att det var uppstigningsdags idag, så det gick kvickt & lätt att komma upp.
Man vill ju lixom inte riskera några inomhusolyckshändelser. Fast hon är väldigt duktig med det, måste jag säga.
Sen var det rackarns så populär man blev, stående där utanför sjukhuset en stund & väntade med lilla valpen. ALLA stannade till för att prata en stund. Eller ja, kanske det inte var jag som var så poppis då.. kanske det mer var så att lilla valpen drog till sig gammal som ung. Så om någon av er känner sig ensam, jag säger bara hundtricket, det funkar ;)
Ja, ja, där lär man aldrig komma i närheten av popularitet. Meeen.. flera av dagens besökare i Transformatorn har tyckt om min saker, så jag är glad i alla fall. Jag har dessutom hunnit få klart ett nytt set som sitter som en smäck i nya fina smyckesasken. Kul med all uppskattning från kunder för de nya askarna, tack!!
Hamrat silver & rå Diabas, jag tröttnar aldrig på den kombinationen.
Med det önskar jag er alla en trevlig helg.
Här blir det i vanlig ordning en hel del arbete som gäller. Fast faktiskt lite klackarna i taket också, med fest på lördag kväll. Och på söndag em skall jag minsann ta ledigt!! Då bär det till Malmö Opera för att se Top Hat i trevigt sällskap, tjohooo vad gött!!!
Tidningen "Sten" och en sömnig valp
Inte att undra på att man är lite trött, säger Lexi.
Gäsp, gäsp. Mittinatten ringde klockan & då skulle matte tvunget upp för att titta på månen. Jo, det är sant.
Inte så att hon är varulv eller nåt (tror jag inte, i alla fall?) Men det var ståhej bara för att månen var lite orangeröd. Ok, nu har vi sett det också, tycker Lexi. Sen tror de att man skall orka promenera ovanpå allt detta.
Nej, lilla valpen delade inte min fascination av ljusspelet, men vi var uppe mangrant i familjen för att beskåda det. Vackert!
Höstdagarna fortsätter vara ljuvliga, soliga & klara dagar. Som gjorda för utomhusarbete. Här jobbar jag med en istapp i silver som skall sitta på en skulptur i delpolerad Diabas.
Lexi landade vid mina fötter & sov ut efter den störda skönhetssömnen under blodmånenatten.
Jag vet inte, är jag kanske aningen partisk, eller är det så att hon är alldeles ovanligt söt, det lilla livet?! Jag som inte skulle ha hund igen.. kan inte tänka mig hur det skulle varit utan henne!
Dagens post bjöd på en glad överraskning. Tidningen "Sten", där man ringt mig & ställt några frågor. Kul att omnämnas i branchtidningen!
I morgon är det nytt möte på gång. Nu skall vi samla ihop oss & bilda en förening för att jobba vidare med planerna på ett spännande projekt. Det finns så mycket kreativitet, historia & kompetens i Gylsboda att ta vara på.
Bl a finns här en matkonstnär utöver det vanliga. Här ett smakprov på lite av allt gott vi bjöds på i lördags. Värt att nämna är att allt på bilden är rawfood desserter. Inget vitt socker, inget vitt mjöl, inte upphettat. Och obeskrivligt gott.
Nu drar det minsann i ögonlocken på mig också. Det gjorde det redan medan jag var i keramikverkstaden på kvällsarbete. Sov sött!!
Ekologiska askar & kassar med logo Lindberg Diabas & Silver.
Med alla bilder på människor som flyr, människor som tvingas sitta & tigga för sin överlevnad, vänner som drabbats av svår sorg osv osv är det svårt med positivt tänkande vissa dagar. Men det gynnar ju ingen att tillåta svårmodet att ta över. Bättre ta tag i att försöka göra vad jag kan. Väntar med spänning på beskedet om jag kommer att bli mentor i IQ projektet, där jag hoppas få hjälpa handgripligen.
Tjejen som satt utanför Ica hade bara flip flop sandaler att ha på fötterna. Nog hade jag väl några skor & stövlar att avvara, som jag plockade ihop & lämnade till henne. Något litet kan man ofta göra.
Så fick jag ett meddelande från en kund som fått sitt smycke levererat. "Så vackert smycke. Följer dig & dina smycken på Fb nu". Å så glad jag blir att höra från nöjda kunder. Och när en grupp som var vid Trasformatorn i helgen & fick lite guidning i Gylsbodas historia om Diabas, Harry Martinsson & allt spännande som finns här skrev och tackade för visningen & uttryckte att "Du var inspirerande", ja men man kan ju inte bli annat än glad!
Och så har jag ju denna lilla glädjespridaren. Alldeles ljuvlig är hon!
Och vet ni vad. Idag kom mina askar & kassar som jag beställt med loggan på. Äntligen hittade jag ekologiska produkter, tillverkade av återvunnet material. På undersidan av alla askarna finns symbolen som visar det. Känns viktigt att ta ansvar för så mycket som möjligt i kedjan, med tanke på miljön (sjukt att det skall vara så mycket dyrare med produkter som är snällare mot miljön, borde vara tvärt om!).
Kolla vad snygga de blev!!! Jag är helnöjd. Mattsvart med silvertryck.
Nya Diabasörhängen, spännande möten & varierande sysslor
Idag har det varit snabba kast ,mellan uppdragen.
Djurfix & så iväg på ett intressant möte direkt på morgonen ang kommande spännande samarbeten.
Sedan snabbt ner för att göra en guidning i Svarta Bergen Hägghult. Ett trevligt sällskap från Stenbrohults församling. Lexi fick följa med & träffade lille Frans i Hägghult.
Sen bar det av snabbt tillbaka hem för att ta emot besökare i Transformatorn.
Och efter det hastade jag vidare till Osby för att hämta pojken jag är kontaktperson till. Sen har vi hittat på lite kul i em.
Nu har jag just gjort klart en beställning, ett par enkla råa Diabasörhängen.
och dehär båda tycker att det är dags för promenad igen.
Sedan skall jag ta itu med pappersarbete. Nå´n som tror att det blir en massa ledig tid när man kör eget..? Njae, det är andra kvalitéer i tillvaron man får uppskatta. Alla härliga människor man får träffa, alla omväxlande sysslor, möjlighet att ofta ta med lilla hunden, utlopp för kreativitet osv osv. Så summan blir att det ändå är himlans kul!
Örhängen Diabas & silver som skall omkonstrueras..
Det har varit mycket nu, med sjukdomar i familjen, bekanta som plötsligt förlorat sina kära alldels för tidigt, bilderna som cirkulerar på döda flyktingbarn osv osv. Det går inte att vara opåverkad. Det skall vi ju inte heller vara. Låt oss bara enas om att vi, var & en, får göra vad vi kan för att hjälpa.
Satte mig med pappersarbete & materialbeställningar när inspirationen inte var på topp. Men så fick jag ta ett ryck i verkstaden. Nää, det blev inte bra. Till nästa blogg kommer jag att ha gjort om konstruktionen. Förmodligen till något helt annat. Och de beställda örhängena gör jag om från början, på annat sätt. Tanken här var väl god, att använda en halslänk som gått av & ha delar av den som örhängesdelar, men konstruktionen blev inte snygg. Ibland är det bättre i tanken än i verkligheten. Men nu var det provat.
Bästa sättet att hitta energi & inspiration är att umgås med dessa. Ser ni lille Flipper där långt bort till vänster? Han blev också tömkörd då vi hade en yngre besökare med oss till stallet. Här är det Herkules som tömkörs & Macko & Flipper gör det de gör helst- äter.
Jo, det här lilla trollet kan ju också få de flesta på gott humör.
Igår kväll blev vi tilldelade det hårda arbetet att provsmaka Rebeckas råa kreationer. Endel uppdrag är ju mer angenäma än andra, kan ju säga att detta är en favoritsyssla- provsmakning där allting alltid är himmelskt gott.
Mums!!!
Praktikanter & Diabashänge med genomgående silverpärla
Många trevliga besökare har hittat ut till Transformatorn under helgen. När tillfälle ges mellan varven jobbar jag vidare med beställningar.
Denna helgen har jag haft ett par praktikanter med mig. Fast jag vet inte om de har tagit arbetet så seriöst, de ägnade sig mest åt andra mer eller mindre suspekta övningar..
Bakom Transformatorn satt denna lilla gynnaren. Fascinerande, visst ser det ut som naturen haft en riktig nyck av kreativ fantasi när detta lilla liv fick sin design. Ett litet konstverk i färg & form.
Vi har bjudits på ätbara konstverk också. Råa, nyttiga och SÅ goda. Skall vi kalla det Rebeckas Råa? I alla fall är det Rebecka som gör dessa välsmakande konstverk (ursäkta bilden där de inte kommer till sin rätt..).
Ett halsband med mattpolerad Diabas har jag gjort klart. Som dekoration smälte jag fram en kula i änden på en silvertråd. Så borrade jag ett hål genom stenen, trädde genom tråden med kulan på framsidan & fäste med en böj på baksidan. Tyckte denna kedjan passade särskilt bra ihop med hänget.
Men nu tar vi tag i en ny vecka med nya utmaningar. Mycket spännande på gång! Men vi tar det efter hand som saker & ting faller på plats.
Busvalp, Diabashalsband med silversmide & oväntat besök..
Ni minns det lilla tappra trädet som kämpat sig upp på skulpturen med berget i förra inlägget?
Jag hade skulpturen stående på golvet i verkstaden & så hade jag en liten praktiakant med mig när jag arbetade på ett nytt halsband där ute. Hon sov mest & var allmänt ointresserad av silversmidandet.
Men så hörde jag hur hon tuggade på något. Min ögon föll på skulpturen på golvet & vips, där saknades det lilla trädet.. Jag fick henne att spotta ut det, men hon hade stylat om det lite. Så nu har hon tagit klivet in i designvärlden också.
Halsbandet ville hon dock inte hjälpa till med, det fann hon totalt ointressant. Så det är min egen design rakt igenom. Tror ändå hon tyckte det blev godkänt med sina hamrade smidda detaljer & den polerade Diabasen.
Förra höstens trogna besökare i trädgården har kommit tillbaka. Det där med att det skall vara Gevalia när man får oväntat besök håller han inte alls med om. Han fördedrar äpplen, eller möjligen morötter.
Överlevaren
Ett träd. En överlevare. Upp mot det kala bergets topp finns inte så mycket växtlighet. Men se. Där. Ett ensamt, vackert litet träd som kämpat sig upp. En överlevare. De finns överallt. Små överlevare som ger hopp. I tider av skövling, utrotning av arter, människans urskillningslösa rovdrift av vad naturen har att ge så finns de där för att ge oss hopp och visa att det fortfarande är lönt att kämpa.
Det är ungefär den känslan jag vill förmedla med denna skulptur i delpolerad Diabas med sitt lilla träd av polerad Diabas & silver.
Men.. naturligtvis som alltid fritt fram för egna tolkningar. Som släktingen som kom förbi & tyckte det var en cool radio med sin lilla antenn ;)
Och när vi nu är inne på kreativt skapande så har den ljuvliga lilla valpen också pysslat lite idag, med vad hon kunde hitta i sonens papperskorg i ett obevakat ögonblick.
Jag har sagt det förut. Det är tur att hon är så extremt söt, det lilla livet. Här har hon tagit sitt första bad i berghålan.
Råa godsaker, rå Diabas & så lite polerat.
Nu har fantastiska datorsupporten fixat så det kan bli ett nytt blogginlägg. Hur i hela världen skulle det gått för oss utan all denna support?! Hade blivit tillbaka till blyertspenna & räknesticka känns det som.
Nu är det inte det enda vi blir bortskämda med. Det ena godare än det andra från rawfood specialisten får vi prova. Jag som aldrig varit bra på att äta frukost kan säga att denna råa gröt är det godaste frukostalternativ jag provat. Här med Matcha te, sprängfyllt med nyttigheter. Rebeckas råa godsaker är helt outstanding! Tårtorna är konstverk att lägga på faten & njuta.
Jag njuter av de fina dagarna vi äntligen fått med klarblå himmel, sol & värme. Precis som jag vill ha det! Äntligen kan jag stå ute & polera med vattnet slabbande utan att det är kallt & otäckt. Det gäller att passa på & ta vara på dagarna. Idag har jag jobbat på en skulptur som jag kommer att göra klar i morgon. Polerar hängen till smycken också. Hjärtan har det varit strykande åtgång på, så det fick det bli något nytt. Här ett vändbart med en sida som är rå
medan andra sidan är polerad. Så kan bäraren välja efter dagsform.
Lexi är inte lika förtjust i solen som jag. Hon kryper gärna i skuggan & luktar på blommorna.
Hon är väldigt påhittig, det lilla livet. När jag hade lämnat diskmaskinen öppen hittade jag henne hårt arbetande med att ta hand om fördisken..
Jag har fått några nya fantastiska bilder från vackra Erika Bengtssons modellfotografering i Las Vegas med mina smycken.
Just denhär typen av ring som går över flera fingrar är omtyckt & har sålt väldigt bra i sommar.
Nu skall jag vila ryggen så den går med på ett nytt pass med slipmaskinen i morgon. Ha en fortsatt skön helg!
Silverkrycka till promenadkäpp
Här fick jag en utmaning som hette duga. Önskemålet var en krycka (handtag) till en promenadkäpp, i silver.
Det var bland det klurigaste jag gett mig på hittills. Och jag tvekade. Men vad fasen, det är ju till att prova. Och se, efter många turer med att forma, löda, syra, kratsa, om & om & om igen så, tam tadam:
i teamwork med min händige far monterades kryckan ihop med en käpp i mörkbetsad ek.
Det var kul att se att käppen faktiskt används! Här på utfärd till Fredriksdalseatern. En mycket trevlig dag!
Lexi växer & blir busigare för varje dag. Farfars hund tyckte nog mest hon var en jobbig yngling. Men hon är så söt att hon kommer undan med mycket, det lilla busfröet. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte är jobbigt med bäbis i huset igen. Hon ser verkligen till att det inte blir någon dötid!
Golvet i Transformatorn gillar hon, svalt & skönt. Och hon charmar besökarna med sin söta uppsyn, då inget av alla hennes bus, hyss & upptåg skiner igenom.
Nu laddar vi för en ny vecka med många bokade besök i Transformatorn. Välkomna, hälsar Lexi!
Morgongåva i Diabas & silver samt en ovanlig syn..
Fotograf Rebecka Szemenkár tyckte det saknades en bild på oss i förra inlägget.. Såhär bjuder hon på en bild som hon tagit. Det är ju en sällsynt syn, så jag får nästan hålla med om att det var värt att förevigas. Senast Mats hade kostym på sig tror jag var när vi var vittnen till kompisar som gifte sig för typ 25 år sedan. Den kostymen hade dock hängt & krympt i garderoben (det är ju ett ganska vanligt fenomen..) så den passade inte alls längre.
Rebecka är inte bara fotograf, hon är specialist på bl a raw food desserter också. Vi fick prova en lemon curd pie med yellow latte. SÅ gott & för både gom & öga.
Nu kan jag visa morgongåvan jag fick göra till bruden också. Hamrade silverhjärtan, med en Diabaskula i halshänget.
Och en liten specialare som brudparet fick av oss som minne. Foten är i Diabas med polerad ovansida & hjärtat gjorde jag i silver.
En Ett par Lexibilder får vi väl ha med också, här med kompisen Valle.
och här med matte, en bild som grannen Barbara tog.
Lexi valpen turistar i närområdet & ett halsband med polerad Diabas
Ett snabbt inlägg, kommer mer när tid finns..
Lexi växer i raketfart & så gör även hennes självförtroende.
Hon är helt säker på att hon enkelt kan klättra över varje hinder.
Svarta Bergen & Stigs Dragspelsmuseum har hon besökt, man skall ju turista i närområdet säger hon.
Fina skulpturer i Svarta Bergen
och massor med spännande saker att titta på vid Dragsmelsmuseumet. Fast Lexi gillade lite andra saker än vad som intresserade oss där.
Vid transformatorn trivs hon också & charmar kunder hela dagarna.
Idag skall vi på bröllop! Sen kan jag visa vigselring mm som jag gjort. Men inte än.
Vi tar ett halsband istället som jag kan visa idag. En helpolerad Diabas på kulkedja.
Festivaltrivsel & valpmys
TACK alla underbara människor som skriver & tackar för upplelelsen i lördags. SÅ roligt att höra. Och så vill jag dela med mig av tacken till alla andra inblandade, tillsammans gjorde vi det!
Jeanne Lynge har skickat foton till mig, så nu kan jag visa lite mer av festivalen. Tackar för det!! På evenemangssidan på Fb har det även kommit in trevliga bilder där ni som vill kan se mer.
Max & mormor hälsar välkomna i skogscafét.
Mats kokar sedvanligt kokkaffe
Nuála presenterar sina fina smycken & fantastiska drakar.
Malin Gryler, Bjarka Hälsan presenterar sitt utbud av hälsoprodukter, behandlingar osv.
Linnea Grylers korvgrillningsservering höll till vid vindskyddet & var både välbesökt och uppskattat.
Här är det Markus som är förste korvgrilare.
Ottmar & Reiner presenterade sin mailartutställning i vindkyddet
och hos Mette var det en trivsam loppis
där även en del av Mettes konst visades
I transformatorn hade jag fullt upp med att hälsa besökare välkomna & berätta om de olika utställarna. Många är också intresserade av historien bakom transformatorn osv.
Goros fantastiska tavlor pryder väggen ovanför där barnen står och tittar på miona Diabassmycken.
Fukiko arrangerade konst ute i det fria, superläckert!
Hos runstens Rudolf fick besökarna prova på att hugga runsten om så önskades.
Här skuymtar Eva fram, som sålde nyslungad honung
Miljön är bara så vacker!
Lite mer inifrån transformatorn
Mathildas fantastiska foton blev läckert presenterade på bildskärmen.
Goro satt utanför transformatorn & njöt i solen. Han träffade många vänner från tiden då han arbetade i Diabas.
Chris Jorn höll till ute i det fria bland stenarna med sina härliga skulpturer.
Pierre bjöd på stämningsmusik över brottet
och så kom de härliga & duktiga grabbarna i Finally Falling och avslutade med en trevlig konsert.
Snart är allt unandröjt & klart efter årets festival. Redan snurrar tankarna kring nästa år, då flera spännande namn är klara ;)
Men nu är det lite annat också som upptar tiden, utöver alla beställningar som lagts på hög under festivalförberedelserna. Bland 11 valpar valde Max ut en som skulle följa med hem.
Lilla Lexi blev det. Ett litet gosetroll som fick mig att falla pladask för henne, så klart.
Lite från Gylsboda Festival & ny familjemedlem
Sen kväll & jag sitter med detta lilla livet i mitt knä. Vi har hämtat henne i Frödinge ikväll. Jag som sagt att jag vill att vi tar hand om en hund som behöver omplaceras, och inte en jakthund. Men.. när nu Max slog till med lilla Lexi kan man inte annat än smälta. Hon är alldeles ljuvlig!
Jag är över väldigad av mail & meddelande jag fått idag från nöjda besökare till Gylsboda Festival. SÅ roligt!
Jag kan inte nog tacka alla som på olika sätt hjälpte till & medverkade på olika sätt, och alla som kom & trivdes med oss. Över 1000 besökare, storslaget besöksrekord för evenemanget.
Tyvärr blev det inte många foton då min iphone dog, men här är ett där man skymtar scenen från andra sidan brottet där Pierre Nilsson stod & spelade ut över vattnet.
och på kvällen spelade Finally Falling vid vindskyddet. Toppen, alltihopa!
Chris Jorn visade vackra skulpturer
och besökarna strömmade till i det vackra vädret.
Många olika väsen finns i den magiska naturen
De japanska konstnärerna imponerar. Här pratar Max med fantastiska Goror Suzuki. I naturen syns Fukikos vackra konstverk i rostfritt & Diabas
Jag hoppas få tag på bilder från övriga utställare också, flera jag aldrig han få med på bild. Här syns mailartutställningen.
Nu måste jag & lilla Lexi sova en skvätt, sen är det dags att ta itu med alla beställningar jag skjutit på till efter festivalen :)
Pressträff inför Gylsboda Festival
En underbar skara deltagare samlades idag vid Transformatorn för att träffa journalister från Norra Skåne, Kristianstadsbladet, BLT & Sydöstran. Jag ser verkligen fram emot lördagen, det kan inte bli annat än lyckat med denna skara. Här bjuder Fukiko på spontansång för att locka fram solen & se, det slutade regna! (I alla fall tillfälligt.. men på lördag skall det bli vackert, det lovade alla deltagare att hjälpas åt med att fixa. Och så har vi fullmånen som hjälper till att ordna klart väder till helgen).
Ottmar & Reinar gjorde reklam för sin speciella mailartutställning som de kommer att sätta upp i vindskyddet.
Jag hoppas att jag kom ihåg att prata om samtliga som inte kunde vara på plats. Folkpopgruppen Finally Falling kom på kvällen för att kolla var de skall hålla sin konsert. Vi kom fram till att de kör akustiskt i tältet som vi kommer att sätta upp vid vindskyddet. Kl 17.00 drar de igång.
Det blir även musik av Pierre Nilsson under dagen. Andra sidan brottet har han byggt ett litet skydd där han skall stå sprida sköna toner ut över det gamla vattenfyllda brottet. Det kommer även andra spelemän som bjuder på olika typer av underhållning under dagen.
Nu har jag gjort en variant av dadelbollar till skogscafét som är raw, fria från raffinerat socker, gluten & laktos för de som ev är överkänsliga mot något av det. Jag rullade dem i hampafrön, fulla med nyttigheter.
Och vad är sen detta?!
Jo, nu är det dags att presentera Lexi, 7 v gammal jämthundsvalp som Max bestämt sig för att är en lämplig blivande familjemedlem. Jag vill ju inte ha en jakthund & har dessutom sagt att jag vill adoptera en hund som behöver nytt hem när vi skall skaffa ny. Men nu har familjens jägare redan bestämt sig, de smet iväg medan jag var upptagen i Transformatorn. Så kom denna bilden på min telefon. Jag har sagt absolut nej, men det bryr de sig inte ett dugg om. Och ärligt talat, vem kan motstå en sådan liten plutta?! Jag får väl lära henne att inte jaga ;) Den 9 Augusti skall hon flytta hem till oss.
