Keramikbokmärke med Diabas, myskankor & fasantuppar.

Igår var det ett intressant & givande Queeniamöte. Idag har vi haft ett litet informellt möte om vår Gylsboda Festival, ute i den underbara vårsolen. Sen har jag stått ute & jobbat. 
Jag såg att Acke & Kvacke hade något mysko för sig (ha, ha, mysko myskankor, där var jag ju vitsig utan att det var meningen). Ser ni vad det var, i högerkanten på bilden?
Jag vet inte hur farliga huggormar är om man är myskanka, men jag misstänker att det inte är så bra med ett hugg. Så det är en väldig tur att jag har bra inkallning på dem, så de kom vankande när jag kallade & lämnade den snopna ormen ensam.
Vad tror ni om att ha några bokmärken i keramik med en liten Diabas som hänger utanför boken? Det är bl a sådana jag stått ute & gjort stenar till idag.
Nu blir det kanske lite långt, men jag måste bara berätta en kul episod vi fick uppleva häromdagen.
Fasantupparna som flyttat in i mina föräldrars trädgård tycker om att spegla sig i källarfönstret. Så de fick ut en egen spegel som de sysselsätter sig mycket med. Den ena tuppen var i full färd med att brösta upp sig för sin spegelbild när grannen kom farande i sin röda traktor. Tuppen tycktes uppfatta den som en konkurrent & bestämde sig för att jaga iväg den. Springande på sina små spinkiga fågelben med vingarna hotfullt utfällda gick den till full attack, den lilla fågeln har uppenbarligen ett självförtroende som är lite större än en husvagn. Och det blev naturligtvis inte mindre när traktorn till hans stora glädje gav sig iväg, med den lilla fasantuppen springande i full karriär efter inkräktaren så långt vi kunde se den. Efter ett tag kom han strosande tillbaka, helt slut efter den långa språngmarschen, men säkert väldigt nöjd med att ha lyckats med sitt uppdrag. Så kunde de båda vännerna fortsätta mumsa fågelfrön i godan ro. 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback