Mycket polerande. Det har alltså bjudit mycket fundireringstid :)
Vad är det då som snurrar just nu?
Jo, min fråga är: vad är det som är så provocerande i att inte passa in helt i mallen för "medelSvensson"?
Vad är det som skrämmer & upprör så med att vika av lite åt sitt eget håll?
Det spelar ingen roll vad det är som avviker, ifrågasatt tycks den bli som av någon anledning inte faller inom ramen. Är det för att det tvingar "medelSvensson" att tänka till & vidga sina vyer & då blir det jobbigt? Eller känns det hotfullt att inte alla är exakt som jag?
Den som har annan hudfärg, annorlunda läggning, annorlunda kläder, annorlunda sätt att se på olika saker än så om jag ser dem, borde inte det vara berikande?! Ett tillfälle att lära mer om något nytt, kanske se saker från ett annat håll, eller så vill jag fortsätta som förut, men har i alla fall fått en ny vinkel på saken? Jag bara undrar, utan att peka finger. I synnerhet saker som görs av godhet har jag svårt att förstå att kan vara provocerande.
En så enkel sak som att jag väljer att inte äta djur, hur i hela världen kan det vara så till den grad provocerande att det hela tiden skall ifrågasättas?! Det resulterar i att jag inte bidrar till den sjuka djurhållning som hittas i många djurfabriker med stordrift, det resulterar i att jag i den delen inte bidrar till den negativa inverkan det i stort har på miljön osv osv. Vad är problemet? Jag säger ju inte att alla måste tänka & tycka som jag, det gör tex inte ens min närmaste familj.
Visst vore det fint såhär i juletid att istället för en massa dyrköpta saker ge varandra ömsesidig respekt för våra olikheter & se dem som den tillgång de oftast är?! Träna oss i att istället för att vända taggarna ut när något är annorlunda tänka att det är spännande, nyfiket se vad vi kan lära oss utav det?
Jag tänker i alla fall fortsätta träna mig i att bli bättre på det.
Våra fyrbenta vänner fick besök av fyra söta damer, tre av dem kom med på bilden här tillsammans med Flipper & Sensi:
Underbara tjejer där en ömsesidig respekt med djuren är självklar. Det gör mig så glad att se!
Mitt i all röra med allt annat såhär i juletid fortsätter vi med vår never endig story med renoveringen av vårt hus. Slipar & målar & oljar bänkskivor osv. Och titta vad som nu pryder den ena nya bänkskivan:
Karins supervackra vallmoskål i stengods. Jag fick den idag, ni kan förstå att jag är glad!!
Min lilla systerdotter har gjort en "tacksamhetskalender" på sin blogg. http://sandraaxelssons.blogspot.se/2013/12/mamma-ar-bast.html
Visst är det en fin & inspirerande idé!!
Vi har ju så mycket att vara tacksamma för!
Vilken tur jag har med alla fantastiska människor som finns i min omgivning! Tack, alla!!
Och hörni, salong Look4You i Lönsboda, där snackar vi sevicemind! Jag behövde ju hjälp med svintokvasten på huvudet & fast hon inte hade någon tid klämde hon in det igårkväll, mitt i allt annat som skall göras nu. Tack!!
Ha nu en riktigt trevlig helg alla!