Oj. Bara en vecka kvar till inspirationsdagen, där jag skall ha med Diabasskulpturer.. Och hur många har jag gjort? Två. Kan inte komma med två skulpturer. Nu gäller det att jobba järnet!
Träffade en tysk bildhuggare i helgen & frågade om hans tips & råd om man vill skulptera i Diabas. Hans svar var att det första du skall tänka på är att välja en annan sten med en annan uppbyggnad mellan molekylerna. Tex sandsten. Diabas är den besvärligaste för skulptural verksamhet, menade han. Men han fortsatte att det finns ett fåtal som envisats med det (han är en av dem) & det går naturligtvis. Skippa detaljrikedomen, välj enkla rena former, ta fram ditt största tålamod. Ok. Igelkotten måpste vara perfekt då. Nästa skulptur får alltså bli att utöka familjen igelkott med barn. Så nu beställer jag vackert väder att arbeta ute i, men jag har inte glömt, jag skall först sköta undan beställningarna.

En beställning blev klar idag, en silverring med en stooor halvmatt Diabas var önskemålet. Och här har vi resultatet:



Har varit på sjukgymnastik med den vanskapta nacken & ryggen idag, så det har inte blivit så mycket producerat.. Men jag håller på med nästa beställning, en snapphanering. Riktigt kul, efter några somrar på Sporrakulla är jag helt såld på vår strapatsrika historia från Snapphanetiden (och ni som läst Ann Jönssons bok eller lyssnat på hennes berättelser vet att Snapphonornas historia är väl så spännande!) & blev jätteglad att få tillverka något som handlar om den tiden.
För tre somrar sedan togs denna bilden på mig & Max på vackra Sporrakullagård.

Lille Max, nu har han vuxit ikapp morsan & vill inte vara med på bild längre.

Nej, nu är det dags för djurpyssel. Hundrastning, hästmys, inhämtning av dagens äggskörd & reda ut dagens tovor i kattens långa päls. Må så gott!!