Snart mors dag..

Hjääälp, ett spöke!!
näää då, det är bara jag iförd rymlig regnrock under söndagens arbetsdag. Snart slutade det regna & vi hade en toppendag där mycket blev gjort. Mer om det ser ni på http://www.sliperietgylsboda.se Superkul med alla som kom förbi & kollade, berättade & hjälpte till. Och ändå mycket mer har blivit gjort där nu i veckan, håll utkik på hemsidan så kommer det mer om det där. Tack <3 
 
Måndagen tillbringades i lilla verkstaden, innan det var dags för kontaktpersonsuppdrag.
Det närmar sig mors dag. I vanlig ordning tjatar jag om att vi skall uppskatta varandra alla dagar- "Mor lilla mor, vem är väl som du? Ingen i hela världen" som Astrid Gullstrand skrev. Så sant, så sant. Och skall vi uppmärksamma mor lite extra på mors dag finns det ju en mängd välgörenhetsorganisationer som behöver stöd. Tex WWF, där det finns fadderskap för utrotningshotade djur osv. Men OM vi vill ge lilla mor något personligt & speciellt för att visa vår uppskattning kanske en hjärtlig hälsning kan komma till pass? 
Ett handsmitt Silverhjärta med Diabaskula kanske? 
Avslöja det inte för henne, men jag tror minsann jag skall överraska mor i år. Jag vet att hon vill ha en hjärtlig ring. Det är hon sannerligen värd, ställer upp i alla väder med allt möjligt.
Måndagskvällen var det drakfest med boksläpp på Osby konsthall. Fantastiska Karin Linderoth presenterade sitt nya mästerverk, äntligen är drakboken ute & den är SÅ fin! Den har liksom ruvats fram ända sedan vår utställning "Det du inte trodde fanns" & nu är den alltså här. 
 
I morgon börjar dagen med morgonmöte i Osby, sedan hinner jag hem & mellanlanda i verkstaden innan nästa möte som blir på närmare håll. Ha det fint!

Blomma i Diabas & silver

Alla påverkas vi av rapporterna vi ser från krig & terror. Vidriga gärningar. Obegriplig ondska som är så fel, så fel. 
Kärleksfulla handlingar, omtanke, empati måste fylla vågskålen som skall väga över. Vi såg prov på det när människor i Stockholm räckte en hand till den som behövde. Fortsätt sprida kärlek!
Nu måste de sista förberedelserna inför påskens konstrunda på plats. Blommor som blommar hela tiden kan väl passa fint. Helt i Diabas & silver. Synnerligen lättskötta.
Vi fortsätter röja för att få bättre sikt till sjön från vår lilla stuga. Nere bakom björken skymtar bryggan som ungdomarna bygger. Tankar energi vid sjön. Lyssnar på fåglarna & klär påskens ris (naturligtvis utan fjädrar- de passar bättre på fåglarna där de hör hemma). 
Följer ni Sliperiets hemsida? http://www.sliperietgylsboda.se
Där ser ni tex denna gamla Gylsbodabild, tillsammans med en nytagen bild från samma plats. 
 
 
 
 
 
 

Om spännande möten & påskens utställningar

Mitt skapande tar mig med till möten jag annars hade gått miste om. Så många spännande människor jag får träffa. I veckan som gick var jag tex på Örkenedskolan och pratade Diabas & skapande med barnen på mellanstadiet. Härliga ungar med intressanta funderingar. 
 
Sedan träffade jag dessa fantastiska kreativa människor , Troels & Anne & deras ljuvliga lilla vovve Tango. 
Troels är naturligtvis med i påskrundan med HKG. Här ser ni alla utställare:
och var ni hittar oss:
Själv kommer jag att vara på Bäckaskog Slott, nr 10 på kartan. 
Igår fick jag träffa denna fantastiska dam.
86 år gammal vill hon nu försäkra sig om att hennes livsverk tas om hand när hon inte längre kan ta hand om den otroliga samling mineraler som hon under hela sitt liv samlat ihop. Som ett levande uppslagsverk om mineraler är hon, jag är helt tagen! Och så fina arbeten hon gjort när hon polerat olika stenar som hon även gjort silverarbeten kring. Precis som jag hade hon börjat med sten & sedan utökat med silversmide. Så spännande att träffa henne & höra berättelser om hur som samlat mineraler runt om i hela världen! Denna skatt får Sliperiet Gylsboda äran att ta hand om. Helt otroligt! 
 
Nu har vi också tätt tak på Transformatorn, vi tackar Sebbes Bygg som fixat detta.
Och för er som undrar, vattenbehållaren får stå kvar tills murandet invändigt också är klart. Sedan transporterar vi bort den igen.
 
Vårvärmen har nog gett oss alla en kick. Full fart på kidsens kreativitet också i helgen. Här skall det snickras brygga.
och kolla vad duktiga de är, den är nästan klar! Lite fixande kvar & så skall den visst förses med badstege också :) 
Sist men inte minst. Härliga nyheter för Gylsboda! Friluftsmuseumet här i byn håller på att digitaliserias i en app som görs av David Szemenkár, AppKompaniet. Läs mer på:
https://www.e-pages.dk/norraskaane/2475/article/558324/8/1/render/?token=9150efb7da8d660788eb6c94abcc7ec8
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett hjärta och många tankar på kvinnodagen.

Internationella kvinnodagen. 8 mars. 
 
Många tankar i huvudet.
 
Fortfarande så mycket kvar innan världen ser ojämställdheten försvinna, på så många olika plan. Obegripligt. Både i Sverige, där vi sägs ha kommit långt, och i andra länder där det är fasansfullt lång väg kvar. Där kvinnor fortfarande inte får bli myndiga, precis som det var här ända fram till 1920. 
 
Många inlägg på sociala medier osv idag lämnar mig med funderingar och tankar. Det mesta handlar om att lyfta fram "starka kvinnor" och hylla "starka kvinnor" genom tiderna osv osv. Jag frågar mig, är det verkligen det som är det viktigaste? Att vi måste vara starka kvinnor? Handlar det inte mer om att varje kvinna skall få vara precis den kvinnan hon vill vara? Känsliga, empatiska kvinnor, är inte alla lika viktiga? Är det "svaga kvinnor"?! Eller är det tvärtom det som är starka kvinnor? Som är empatiska och kärleksfulla. Och spelar det någon roll? Alla är ju lika viktiga!
I nästa fundering frågar jag mig varför jag analyserar detta, skulle jag ha samma funderingar kring uttrycket om det handlade om "starka män"? Pratar vi ens om män i sådana termer? 
 
Det var bara lite av mina lösryckta tankar. Jag har inte tänkt klart. Naturligtvis har inte jag något facit. Men jag tycker det är viktigt att vi tänker efter, ifrågasätter. Stöttar och peppar alla människor att vara den de vill vara. 
Kärlek & respekt <3 
 
Smycket idag är inte som de jag brukar göra i Diabas & silver. Idag visar jag ett hjärta jag gjort i keramik, glaserat med röd glasyr. Och med en pärla i silver. 
 
 

Hänge silverängel med Diabas

Är ni duktiga på att använda emojis? Jag tycker det är lite klurigt ibland att veta vad en del av dem egentligen skall betyda. Det är ju trist om jag menar en sak & mottagaren tolkar den helt annorlunda. 
Idag skulle jag behöva en emoji som sa:
"Hur i hela världen tänkte jag nu?! Hjälp!!" 
Jag blev tillfrågad angående hedersuppdraget att hålla årets vårtal vid Valborgsfirandet i Ubbaboda Byagård. Och jag svarade ja!! (här hade den emojisen platsat)
Nåja, nu skall här filas på vårtal!
Än finns det lite is kvar på sina ställen, så det känns som jag har lite tid på mig i alla fall innan det är dags.
Jaha, sen skulle jag ju då dra ner på saker & ting för att frigöra mera tid till den egna verksamheten & till Sliperiet. Det går sådär. I helgen var det årsmöte i Humleslingans Konstnärsgille- där jag nu ingår i styrelsen...
Mycket hjärtsmycken blev det till Alla hjärtans Dag & nu efterfrågas det mera sådant. Men lite annat får det ju också bli. Ängeln är klar nu, som ett exempel på andra motiv. Påskens konstrunda med HKG, där ja kommer att ha utställning på Bäckaskogslott, närmar sig & då måste jag ju ha fyllt på med nyheter! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Alla Hjärtans Dag smycken & annat

Glad Alla hjärtans Dag! 
Om vi börjar idag, så fortsätter vi i morgon & alla andra dagar! Stanna upp, ge någon en kram, en komplimang eller kanske bara ett leende och ett hej till någon som kanske känner sig osynlig. Om vi strösslar med empati, harmoni och omtanke omkring oss så smittar det av sig. 
 
Kanske var denna beställningen till någon som skulle uppvaktas lite extra idag. 
Flera olika varianter på hjärtliga örhängen har det också blivit i dagarna. Här en variant.
Igår var det föreningsinfo, mycket att lära & hålla reda på som nystartad förening. 
Passar på att påminna om årsmötet för Sliperiet Gylsboda. Mer info finns på hemsidan:
http://www.sliperietgylsboda.se
Ha en fortsatt fin & hjärtlig dag <3 
 

"Morgonstund har guld i mund", eller??! Näe, här blir det silvertema istället!

"Morgonstund har guld i mund" Men vem i hela världen är det egentligen som myntat det begreppet? Var det månde någon som desperat försökte övertyga sig själv?? (Vem säger förresten mund??! Ni hör ju själva redan där, en ren nödlösning för att det skall låta bra ihop med stund. Funkar inte.)
 
Visst, det låter ju fint. Bilder dyker upp i huvudet på solens första strålar i daggdroppar på skira göna grässtrån, allt ackompanjerat av det skönaste fågelkvitter. 
 
Ok. Klockan ringde fyra på morgonen, jag släpade mig ner & öppnade ytterdörren. Det var nog inte en februarimorgon i Skåne som begreppet myntades i alla fall. Några solstrålar var ju inte att tänka på, det var som att titta in i en svart vägg, ackopanjerad enbart av smattret från underkylt regn- eller var det kanske fågelnäbbarna som skallrade ute i kylan. Annars var det enda fågelläte som hördes ett märkligt ilsket väsande ljud som jag inte trodde små talgoxarna kunde uppbringa. Uppenbarligen betydde det ilskna lätet ungefär "håll käften, vi försöker sova här ute i kylan". 
 
Nästa argument brukar ju vara att det blir så himla mycket gjort när inte "halva dagen sovs bort". Visst. Bara det att allt går i hastigheten av en trött sengångare. 
 
Näpp, det närmaste jag någonsin kommer "guld i mund" lär vara när jag tvingades sätta in guldtänder & det var inte kul det heller kan jag säga. Visst, ett leende skall ju glimma, men inte tänderna bakom leendet!
Nej, det gamla krystade "Morgonstund har guld i mund" funkar inte för mig i alla fall. Håller hellre på att jobba en bra bit ut på natten då. Skriver om det till "Först när morgonen blir dag, då kan jag vakna pigg & glad". 
 
Trots att arbetet gått i sengångartempo har det blivit lite gjort i verkstaden. Fortsätter lite till på kärlekstemat såhär innan alla hjärtans dag. Och guld är ju inte min grej över huvud taget. Här smids det silver, gärna till månstrimmans silversken långt efter midnatt. 
 
Varje smycke gör jag bara i en upplaga. Detta blev uppskattat & efterfrågades av många. 
 
Beställaren som var snabbast på att boka det önskade namn graverade på stenens andra sida, så det blev ett vändbart smycke av det. Trevlig idé. 
 
Sedan har jag gjort andra varianter. Här en med ett öppet silverhjärta med hamrat mönster på en polerad Diabas. 
Med det önskar jag en fortsatt trevlig helg & hoppas söndagen bjuder en skön sovmorgon!
 

Alla Hjärtans Dag halssmycke & origamihjärtan

Alla Hjärtans Dag är i antågande. 
Vi kan väl försöka vara hjärtliga alla dagar!
Men om vi vill uppmärksamma någon lite extra den 14:onde Februari kan det kanske passa med en polerad Diabas, dekorerad med ett hamrat hjärta i silver. 
De förstärker varandra i uttryck & ger verkligen kraft åt det kärleksfulla budskapet.
Origami hjärtan är den perfekta Valentingåvan när plånboken inte tillåter några större utsvävningar. Med ett stycke papper går det att göra alla möjliga trevliga skapelser. Riktigt roliga att göra är de också. 
Vem skulle inte bli glad av en sådan hjärtlig hälsning? 
Annars är ju ätbara kärleksbetygelser alltid gångbara. Denhär typen av "snabbcheescake i glas" är supergod! Vispad grädde, philadelphiaost, honung & frusna bär- tex hallon- hopvispat & varvat med krossade digestivekex & så toppa med tex kiwi. Mums!
 
 
 
 

Speciell unisex ring i Diabas och silver

Kring de gamla Diabasskrotstenstipparna (vilket långt & konstigt ord det blev!) ligger det fortfarande kvar lite snö. Nu delar inte jag Lexis fascination av snö, men vad gör man inte för de fyrbenta vännerna. Klart vi går & leker i snön så länge den ligger kvar.
Å sen in i värmen, elda järnet så stelfrusna tår töar upp. Fast när det knackar på dörren & detta är var som möter en sprids en innerlig värme ända ner i de frusna tårna. 
Pappersarbete är något jag inte saknar från gamla tiden på Volvo. Men inte slipper jag pappersarbetet nu heller. I perioder är det en hel del av den varan. Då bara måste jag ut mellan varven- DET kan jag ju välja nu i alla fall. Ut och skapa i verkstaden. Ut & mysa med djuren. Ut & njuta av naturen. 
Ut & se naturens egna konstverk. Som när rimfrosten satt pärlor i de spunna spindeltrådarna så det såg ut som naturen julpyntat i buskarna.
Sen går det lite lättare med tråkig bokföring och annat.
Måste visa en ring jag just gjort klart. Att fila in sargen mot den breda ringskenan som jag sågade ut med passande profil till Diabasen tog sin lilla tid. Men det lönar sig att lägga mycket tid på inb´passningen, så går det som en dans med lödandet sen. 
Här var tanken att skapa en annorlunda ring som kan bäras av både honom och henne. Såhär blev den:
En ring att bära som signalerar att bäraren är unik, vågar sticka ut och får extra kraft av Diabasen i kombination med skinande silver. 
Våga sticka ut, våga vara unik. Det finns bara en.  

Silverörhängen med Diabaskula & förvirrad (eller kreativ?!) hjärna

Dagarna rusar på.
Planerar Gylsboda Festival & bokar in deltagare. Håll gärna koll via evenemanget på Fb. Den 5 Augusti blir det & årets medverkanden är verkligen topp!!
Och så har vi projektet Sliperiet Gylsboda, planer, finansiering osv.
Så skall det ju helst hinnas skapas lite i verkstaden också. 
 
Ja men då är det väl kanske inte så konstigt att jag gör lite mysko saker ibland. Som i morse när jag hade varit i stallet & fixat med hästarna. Skulle bara snabbt in & plocka ihop en maskin tvätt & ner & slänga in den i tvättmaskinen i källaren & så stoppa i ved i pannan när jag ändå var där nere. Ja, resten kanske ni kan ränka ut.. 
Men till mitt försvar får jag säga att jag faktiskt hann hejda mig innan kläderna åkte i pannan. Fast det var bra nära. Mitt vanliga tillstånd- total förvirring. Jag skyller på det kreativa, det tar liksom över, det blir ingen plats kvar i lilla hjärnan till så mycket annat.
 
Lite silversmide blev det sedan. Många delar skall smidas till innan det blir ett par örhängen av det.
I nedankant ser ni Diabaskulorna som jag borrat hål i för att kunna trä igenom fästena jag gjort i silvertråd & lödat små silverkulor i änden på, uppe till höger i bilden.
Vips, så blev det ett par örhängen av alla delarna.
Nu väntar ett par intensiva dagar med möten, utb, kontaktpersonsuppdrag mm.
 
Visst går allting lite lättare nu när vi går mot ljusare tider?! Speciellt på eftermiddagen märks det att dagen blivit aningen längre. Härligt!!

Powerring "I stormens öga"

 En ring som visar på inre styrka. Hur skulle den kunna se ut? 
Ja, det kan man ju symbolisera på många olika sätt. Intressant fråga, kul att spåna på sådana uppdrag! 
 
En tanke, som jag testat att omsätta i en ring, är ett öga. Jag tänker att för att hitta sin inre kraft och styrka behöver man även hitta ett lugn. Och var hittar man detta? "I stormens öga". Där är det lugnt, men det omges av en enorm kraft.
Jag tänker även associationer till det tredje ögat, en utvecklad intuitiv förmåga som ofta hittas hos starka individer. 
 
Jag bad sonen att prova ringen för att se hur den ser ut på en kille.
Att Diabasen är en mycket kraftfull sten som dessutom förstärks tillsammans med silver ger ringen ytterligare power. 
Det var lite om de senaste dagarnas skapande. Donande kring Sliperiet är också alltid pågående. Just nu är det bl a en liten presentation jag jobbar på, som skall användas vid ett möte i slutet på veckan.
 
Ikväll kom matte och hämtade den lille fyrbente gästen vi haft här. Lexi har uppskattat sällskapet. Han fick tom dela ben med henne. 
Gullehundarna! Vi saknar den lille godingen!
Vi hann med en liten tur ut på sjön idag också. Fast Lexi tyckte inte riktigt om det, att gå på sjön kändes inte riktigt pålitligt tyckte hon. Nox däremot tyckte det var superkul, men kallt. Han är nog ungefär lika förtjust i kylan som jag. Alltså inte alls. 
 

Nyckelord för det nya året, gosiga hundar & tvåfingerring i Diabas & silver

Försöker lära mig skriva 2017 istället för 2016. Är det inte konstigt? Det känns som det går fortare & fortare mellan gångerna vi skall lära oss skriva ett nytt årtal. 
Det gäller att göra det bästa av åren som flyger förbi, fylla dem med det vi tycker är viktigt. 
Empati & harmoni är fina nyckelord tycker jag. Må de genomsyra det nya året <3 
De här två godingarna utstrålar båda nyckelorden.
Lexi tar sin uppgift på allra största allvar, att ta hand om den lille kompisen.
Tillsammans med dessa två gullen har jag börjat året med pappersarbete kring föreningen Sliperiet Gylsboda och kring Lindberg Diabas & Silver. Tråkig administration blir mycket roligare i gott sällskap. 
Och så har jag fortsatt med att ta fram ny design. Bl a denna tvåfingerring som är jättebehaglig att bära. För att ge liv till silvret har jag hamrat mönster i det & en Diabas pryder sin plats i vanlig ordning. 
Vad tycks?
 
 
 

Ser ni vad det är??!?

Jahapp, så såg sambon till att jag kom ner ordentligt på jorden igen då ja. Här går jag & är glad över beröm från  nöjda kunder, frossade kanske loss lite, pyttelite i lovord, det piggade ju upp.
 
Så lovade jag ju återkomma med fler halsband i stil med det i förra inlägget som blev så uppskattat. Visst, jag tog en funderare på vad mer än hjärtan som brukar vara populärt & kom genast fram till vad jag skulle ha för motiv på nästa. Tänkte att den är klockren såhär i juletid. Ut i verkstaden & knåpa på. Sambon sticker in huvudet & jag visar skapelsen jag jobbar med.
Ja den var ju fin, men vem tror du vill ha en sådan örn, frågar han??!? Men va´ f-n!
Ni ser väl vad det är? Eller? Snälla, säg att det inte ser ut som en örn ;) 
 
Jag tänkte mig ju mer då ängel, men visst, det skall ju stå betraktaren fritt att tolka..  Suck. 
 
Idag var det storbesök i Transformatorn. Kul med alla tappra besökare som letar sig ut & som kommer trots att det är ganska kyligt i bygget såhär års. 
 
 I lördags bommade jag igen för besökare innan lunch. Sedan var det dags att ta ett sista avsked av min fina morbror.
Tiden stannar upp när någon som funnits i hela ens liv plötsligt försvinner. Då kommer påminnelsen om hur skört allting är. Så lite vi vet. Så fort allt förändras. Ta vara på stunden & på varandra <3 
Minnesbordet var så fint. Med hundarna i centrum, så som de varit så länge jag kan minnas.
Jag är fylld av beundran hur fantastiskt hans fru ordnat dagen. 
Så personligt och fint alltihopa.
Käppen lutar mot bordet är jag medskyldig till. Silverkryckan är det absolut svåraste jag lödat hittills. Den är gjord av silver från en av hans vinstpokaler. Min far knackade ut formen i två delar + hylsan & jag lödade. Den provade mitt tålamod ordentligt, men jag lärde mig en hel del av att göra den. Och det var verkligen värt det när jag såg hur glad han var för den. Och halsbandet, ett schäferhuvud i Diabas, det hängde alltid kring halsen. Men inte längre. 
"Time to say goodbye" , musiken talade. Dags att ta farväl. 
<3 <3 <3

Kärlekssmycke i silver & Diabas, såhär på Luciadagen

En fridfull luciadag vill jag önska alla. 
Jag blev så bestört över den obehagliga debatten som uppstod kring en reklambild med ett vackert barn, där plötsligt människor tog sig rätten att ha åsikter om barnets utseende, bl a hudfärg??!? Nää, jag fattar verkligen inte! 
 
Min luciahälsning blir hjärtlig. Empati & kärlek åt alla <3 
 
Den hjärtliga ringen visade jag i förra bloggen & lovade fortsättning..
  
och här kommer den. Ett halsband med samma princip- och med samma budskap.
Så långt bestär setet av ring & halsband. I nästa lucka i arbetet skall jag komplettera med örhängen.
Så, låt er fyllas av lucias ljus. 
En teori är att den moderna traditionen med Lucia med ljus i håret inspirerats av berättelsen om helgonet Lucia som sägs ha burit ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna. Legenden säger att för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljusen på huvudet istället.
 
Ljus & kärlek <3 
 

Förbryllande nyheter och stämningsbilder från helgens event

Veckan i värme byttes bryskt till verkligheten här med snö, kyla, störtförkylning & jobb upp över öronen. 
 
Och så nyheten som nått oss idag från USA, det förbryllar mig. Undrar så på alla rädslor & allt hat som styr människor på olika sätt.
Empati, kärlek, omtanke om varandra, om vår miljö, djur & natur känns som viktiga saker att lyfta. Låt oss göra det <3 
 
Med det sagt tänkte jag visa några bider från vårt föradventsmys i Bygdegården i Lönsboda i söndags. 
Karin Linderoth & jag fick husera i muséet & blanda vår konst med inredningen där. Häftigt!! Uppskattar verkligen hembygdsföreningens generositet att låta oss använda det vackra museumet. Vi är så glada att det kom så väldigt många besökare! Tack!! Och så var det ju jätteroligt att arrangera tillsammans med Karin igen, det var länge sedan sist. Karins fina barnböcker gör succé och det glädjer mig verkligen.
Såhär mysigt hade vi det:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Några bilder från Dubai & så evenemangsförberedelser

Så många intryck vi har med oss hem efter en vecka i Dubai. Många tankar far omkring i skallen. Jag som vill vara noga med att släcka efter mig när jag går ut, inte slösa på naturens resurser i onödan osv tänker mycket på vilka avtryck dethär gör på mijön..
Världens högsta byggnad. 
Lätt arbetsskadad som jag är lade jag märke till så mycket natursten som användes på fasader och torg. Vackert! Och coolt att hitta Diabas här & var. Tex framför tullen: 
 och i rutor på torget vi passerad varje dag :
 
Djuren saknade jag ganska snabbt. Jag vill inte främja att djur utnyttjas i turistiska samband. Men kamelerna på stranden tycktes inte ta illa upp att jag kliade dem lite på kinden. Tom mamma vågade sig fram & klia dem lite försiktigt i pannan. 
30 grader i havet inbjöd till mycket bad.
 
 
Palmer, färskpressade juicer & strålande sol var riktigt gott.
Fast vi såg nog lite roliga ut när hela stranden badade i sol & vi flockades i skuggan av strandens enda två palmer. Vi var rädda att bränna våra höstbleka skinn ;) 
Här har vi hela gänget på kvällspromenad, fortfarande 30 grader i luften mitt i natten.
God mat är ju en stor del av en skön semester. Här var det buffé & bäst av allt, efterrättsbuffé
 
Ett intressant djuplodande samtal hade jag med en taxikille vars pappa var Iman. Mycket spännande att få chansen att fråga om saker jag har väldigt svårt att förstå. Kvinnosyn t ex.. Vissa saker kommer jag aldrig att förstå. 
 
Så fick vi en vän i personalen på hotellet, Isack, en upertrevlig kille från Kenya. Max & kusin Jesper ligger i polen på hotellets tak.
Så kom vi då hem till ruskväder & kastades rakt in i verkligheten. Mycket som skall vara klart till morgondagens evenemang på Bygdegården i Lönsboda. Kl 17-20. Lite av vad jag pysslat ihop till det:
 
 
 
 
och så blir det smycken & skulpturer i Diabas & silver. Och Karin Linderoths fantastiska målningar, böcker och kort mm. Välkomna!!
 
 
 

Lilla bää i Diabas

Jahapp, nu får jag väl stå mitt kast & berätta om hur jag ställde till det i helgen.. Jag bjuder på den ;) 
Jag satt alltså hemma & ritade kartor, kollade tidtabeller förbredde minutiöst så jag skulle hitta parkeringen jag lånat i Lund, lägenheten jag lånat i Lund, promenadvägen till stationen & så tågtider Lund-Malmö & så tillbaka till Lund på natten. Kollat vägen från stationen i Malmö till galleriet & allt flöt på så jäkla bra!!
Mysig utställningskväll, trevliga arrangörer, medutställare & besökar. Flera smycken & flera skulpturer som hittade nya ägare. Kul! Levande musik & god mat bjöds det också. 
 
 
Hade med lite nytt som jag inte visat förut.
Och lilla bää fick följa med på utställning. Så fjantig jag är, det högg lite i hjärtat när hon skulle följa med sina nya ägare. 
 
Ok, så kommer vi då till lördag natt. Utställningen stänger kl 24.00. Knatar till tåget & åker till Lund, hämtar väskan i bilen & knatar vidare till lägenheten. Vill bara upp & soooova! Sätter nyckeln i dörren.. eller nej, försöker sätta nyckeln i dörren. FEL NYCKEL!! Jo då. Idioten (ja, det är ju jag då) har åkt iväg & tagit med FEL NYCKEL!! Vid det laget är klockan närmare halv två på natten, inte läge för att ringa en vän. Nähä, då är det bara att knata tillbaka till bilen & tillbringa en kall obekväm natt där. Och jag erkänner det också, det är kanske nästan det värsta, ha, ha.
När klockan släpat sig fram till sex på morgonen rullar jag huttrande in till Malmö & letar upp ett frukostöppet McDonalds. När jag parkerar bilen ser jag dem. De andra uteliggarna. Rakt fram på gräsmattan. Och jag inser att jag har ingenting att klaga över. Hemma har jag en varm & go säng som väntar, en varm dusch & allt. Men de skall tillbringa nästa natt också där ute. Och nästa. Arma människor! Var skall de alla bli av när det blir ännu kallare?!
Nu var det fina dagar, stan sjöd av liv & på dagarna satt det människor & njöt i solen överallt. 
Men dessa stackars människor som tillbringar natt efter natt ute, så förfärligt! Så tacksamma vi skall vara som har det så bra. Så hemskt att tänka på alla som inte har det lika bra. 
När utställningen stängde på söndagen var det gott att packa ut & rulla hemåt. Hem till familjen & djuren. Och sängen.
 
 
 
 
 
 
 

En Diabastår

Har ni tänkt på hur länge stenarna funnits här? Tänk om de kunde tala! Om Diabasen kunde tala. Jag tror den skulle vilja be oss vara rädda om den natur de sett förändras. Ibland tror jag den skulle vilja fälla en tår över vad den ser hända med miljön. En Diabastår.
Har du någonsin satt dig ner invid en sten och bara betraktat omgivningen? Tillåtit dig fyllas av ödmjukhet vid tanken på hur länge stenen funnits där. Bara sitta där och känna stenens trygghet och stabilitet. Något varaktigt i en annars så föränderlig värld. Ett underbart sätt att fylla själen med harmoni. Allt vackert finns just omkring oss, när vi med öppna ögon tillåter oss att se det.
 
Här ett litet miniberg av Diabas, där Diabasen fäller en liten tår. 
 
 
 

Ett Diabasberg filosoferar:

 

Jag var där

och hörde den första vargen yla.

Jag var där

och kände den första snön kyla.

 

Jag fanns där

för att se den första ljuva grönskan

och jag har

en innerlig önskan.

 

Jag vill att du skall leva

fullt ut och se,

allt som finns att glädjas över,

allt som naturen har att ge.

 

Titta på myran,

se hur den strävar.

Titta på fågeln,

se hur den svävar.

 

Titta på månen,

se hur den lyser.

Titta på solen

all värme den hyser.

 

Titta på molnen,

se deras dans.

Titta på stjärnorna,

se deras glans.

 

Titta på vattnet

med andedräkt så sval.

Titta på berget,

med sin djupa dal.

 

Med ögon öppna

för skönhet och harmoni,

ser vi naturen

och allt det vackra däruti.

 

Efter dessa filosofiska tankar återgår jag till nuet & packar för utställningen som skall sättas på Bäckaskog Slott imorgon. Kanske ses vi där i helgen? Öppet i samband med skördemarknaden i Vånga på söndag, så det finns mycket att hitta på i krokarna då, kl 10-17. Trevlig helg! 


Nytt set, ny vy på Sliperiet & nya skyddslingar..

"Det är mycket nu"..
Att det är mycket att göra med skapande av smycken & annat, projekt Sliperiet, Gylsboda Festival förberedelser & allt är som det skall. Denhär tiden på året blir det lite sömnbrist för att hinna med. 
Så blev vi med en extra liten söt vovve när husse hamnade på sjukhus
 och idag oroar vi oss även för ännu en nära som hamnat på sjukhus. Där tar vi hand om kissarna. Och så önskar vi bara att alla kan få pigga på sig <3 
 
I morgon hoppas jag hinna jobba lite på ett set med Diabasdroppar. Idag blev detta set klart:
 
 
 
En journalist kommer och kollar in våra planer i Sliperiet imorgon. 
Såhär såg det ut för ett par veckor sedan.
Här har vi samma vy idag.
Lååång väg kvar, men visst är det en god början!!

Gylsboda Festival 2016 med fina minnen från den samma 2015

Jag la märke till att det var mycket kärleksfullt ute i trädgården idag.
  
En kärlskfull hyllning vill jag skicka till en enastående fin man som inte finns med oss längre. I går somnade Goro Suzuki in. Goro var den som först lånade ut sina verktyg & maskiner till mig när jag började jobba med Diabas, så att jag fick chansen att testa om det var något jag skulle satsa på. Jag är för alltid tacksam för allt. 
Förra årets Gylsboda Festival var Goro med och visade tavlorna han målat, sedan han inte längre kunde arbeta i sten efter en stroke. 
Max tyckte också mycket om Goros ödmjuka och vänliga personlighet. Här språkar de vid förra årets Gylsboda Festival.
Tack fina Goro. 
Vi försöker fortsätta i din anda.
Du kommer att finnas med i våra tankar när det snart är dags för detta årets Gylsboda Festival. 
Skyltarna skall sättas upp till helgen.
 
 
 

Tidigare inlägg