Halsband till påskutställningen & plats vid drejskivan igen

Nej då, jag har inte degat ihop & blivit soffpotatis, det är inte därför det är alldeles för glest mellan inläggen.
Det är tvärtom så att veckorna är helt fullproppade med möten, besökare, kurser & arbete. Men vi kör ett snabbt inlägg innan pappersarbetet tar över här. 
 
Jag håller på att tillverka lite nytt för att visa vid påskutställningen på Bäckaskog Slott & påskrundan med HKG. Tänkte visa en tjuvtitt på ett halsband som jag kommer att ha med på utställningen. Jag har Goro Suzukis ord i öronen: tänk på baksidan på varje skapelse. Så.. Här har vi baksidan, där jag sågat ut ett hjärta där Diabasen kan titta fram.
Framsidan:
 
Ja, så måste jag ju berätta vad jag fick för mig på keramiken i veckan. Jag som inte drejat sedan 2010 när jag bröt handleden & hade diskbråck & allt elände på en gång. Nu är det inte snällt mot varken handen eller ryggen, inget doktorn rekommenderar. Men SÅ kul!!!
Blir spännande & se om den går att beskicka (=fixa till en snygg undersida när den är lagom läderhård) på måndag. 
 
Och så en cliffhanger ;) Vi har fått gjort en superfin logo gjord till Sliperiet från Beth Turnbull ända bort i Australien. SÅÅ proffsigt! Snart skall ni få se!

Ett hjärta och många tankar på kvinnodagen.

Internationella kvinnodagen. 8 mars. 
 
Många tankar i huvudet.
 
Fortfarande så mycket kvar innan världen ser ojämställdheten försvinna, på så många olika plan. Obegripligt. Både i Sverige, där vi sägs ha kommit långt, och i andra länder där det är fasansfullt lång väg kvar. Där kvinnor fortfarande inte får bli myndiga, precis som det var här ända fram till 1920. 
 
Många inlägg på sociala medier osv idag lämnar mig med funderingar och tankar. Det mesta handlar om att lyfta fram "starka kvinnor" och hylla "starka kvinnor" genom tiderna osv osv. Jag frågar mig, är det verkligen det som är det viktigaste? Att vi måste vara starka kvinnor? Handlar det inte mer om att varje kvinna skall få vara precis den kvinnan hon vill vara? Känsliga, empatiska kvinnor, är inte alla lika viktiga? Är det "svaga kvinnor"?! Eller är det tvärtom det som är starka kvinnor? Som är empatiska och kärleksfulla. Och spelar det någon roll? Alla är ju lika viktiga!
I nästa fundering frågar jag mig varför jag analyserar detta, skulle jag ha samma funderingar kring uttrycket om det handlade om "starka män"? Pratar vi ens om män i sådana termer? 
 
Det var bara lite av mina lösryckta tankar. Jag har inte tänkt klart. Naturligtvis har inte jag något facit. Men jag tycker det är viktigt att vi tänker efter, ifrågasätter. Stöttar och peppar alla människor att vara den de vill vara. 
Kärlek & respekt <3 
 
Smycket idag är inte som de jag brukar göra i Diabas & silver. Idag visar jag ett hjärta jag gjort i keramik, glaserat med röd glasyr. Och med en pärla i silver. 
 
 

Konsert med Peter & Bruno, hjärthalsband i Diabas & silver & en mystisk brevskrivare

De är bortom bra, Peter & Bruno. Herrejisses vilken konsert de bjöd på!
Här sitter vi & tindrar med ögonen & bara njuter! 
Hemfärden från Malmö efter konserten drog ut på tiden. Inställda tåg & hämtning i Hässleholm i blixthalka resulterade i att jag landade i Gylsboda kl 3 på morgonen. Någon timmes sömn, sen upp & fixa tårta till firandet av vår lille Max´s 17 års dag. Eftersom han skall veta att ingenting är omöjligt & att han kommer att lyckas med precis vad han vill, bara han satsar & jobbar för det (och det gör han så bra!) , så gjorde jag en symbolisk humla- den visar ju lixom att ingenting är omöjligt (den kan flyga fast den inte borde kunna med sin stora runda kropp & små taniga vingar). 
Vi (eller kanske mest jag egentligen) är väldigt nyfikna på vem den mystiske brevskrivaren är, som skickade gratulationer utan hälsning med något namn. Tänker att det inte är någon härifrån, eftersom Gylsboda är stavat med två l. Man blir ju jättenyfiken! I alla fall jag :) 
Alldeles för lite tid i lilla verkstaden har det blivit de senaste dagarna & en ring jag gjorde gick åt pipan i sista lödningen, så det blir att göra om & göra rätt. Det är en riktigt udda specialare. Men jag kan ju visa ett halsband istället som lyckades betydligt bättre med. 
Diabashjärtat har jag mattpolerat & så har jag fattat in det i silver. 
 
Idag har vi haft styrelsemöte med HKG, bl a planerat för Påskrundan. Möten har vi hos Troels Kirk, där man lätt försjunker i beundran av hans fantastiska tavlor & helt tappar koncentrationen på mötet :) 
 
 
 
 

Gylsboda i vinterskrud & ringhållare i keramik

Mycket besökare från Sverige, Danmark & Tyskland har det varit senaste veckan & alla har mötts av ett strålande vackert vinterlandskap i Gylsboda. 
G:a Transformatorn <3 
I Sliperiet har vi tagit itu med alla torra färgburkar & dunkar med oidentifierbart innehåll & börjat sortera ut & köra till återvinningsstationen. 
Efter arbete ute i kylan kan det inte bli bättre än att in & koka kaffe & smaka av den goda chokladen grannarna överraskade oss med.
Sen ut i verkstaden & jobba vidare.
Jag har under åren gjort olika hållare till ringar på keramiken. Har tänkt varje gång att de som ser dem där när de väntar på bränning i ugnen & inte vet vad de skall användas till måste tycka att jag är extremt dålig på att göra vättar. Ni vet, sådana där vättar som det vimlar av på julmarknaderna, med en stor luva & bara en näsa & fötter som sticker fram. Detta ser kanske lite ut som en sämre variant av sådana för den som inte vet vad tanken är med dem.
 

Hänge silverängel med Diabas

Är ni duktiga på att använda emojis? Jag tycker det är lite klurigt ibland att veta vad en del av dem egentligen skall betyda. Det är ju trist om jag menar en sak & mottagaren tolkar den helt annorlunda. 
Idag skulle jag behöva en emoji som sa:
"Hur i hela världen tänkte jag nu?! Hjälp!!" 
Jag blev tillfrågad angående hedersuppdraget att hålla årets vårtal vid Valborgsfirandet i Ubbaboda Byagård. Och jag svarade ja!! (här hade den emojisen platsat)
Nåja, nu skall här filas på vårtal!
Än finns det lite is kvar på sina ställen, så det känns som jag har lite tid på mig i alla fall innan det är dags.
Jaha, sen skulle jag ju då dra ner på saker & ting för att frigöra mera tid till den egna verksamheten & till Sliperiet. Det går sådär. I helgen var det årsmöte i Humleslingans Konstnärsgille- där jag nu ingår i styrelsen...
Mycket hjärtsmycken blev det till Alla hjärtans Dag & nu efterfrågas det mera sådant. Men lite annat får det ju också bli. Ängeln är klar nu, som ett exempel på andra motiv. Påskens konstrunda med HKG, där ja kommer att ha utställning på Bäckaskogslott, närmar sig & då måste jag ju ha fyllt på med nyheter! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Alla Hjärtans Dag smycken & annat

Glad Alla hjärtans Dag! 
Om vi börjar idag, så fortsätter vi i morgon & alla andra dagar! Stanna upp, ge någon en kram, en komplimang eller kanske bara ett leende och ett hej till någon som kanske känner sig osynlig. Om vi strösslar med empati, harmoni och omtanke omkring oss så smittar det av sig. 
 
Kanske var denna beställningen till någon som skulle uppvaktas lite extra idag. 
Flera olika varianter på hjärtliga örhängen har det också blivit i dagarna. Här en variant.
Igår var det föreningsinfo, mycket att lära & hålla reda på som nystartad förening. 
Passar på att påminna om årsmötet för Sliperiet Gylsboda. Mer info finns på hemsidan:
http://www.sliperietgylsboda.se
Ha en fortsatt fin & hjärtlig dag <3 
 

Blomster, hjärteset och en lyckad frisläppning

Jag är alldeles rörd, jag slutade ju fylla år för mååånga år sedan! Och ändå... Tack, hela fina extenden family <3
Och läser jag texten på lyktan från min älskade onge & hans fina flickvän blir jag alldeles tårögd!
Vad jag däremot inte alls blev nöjd med var setet jag gjorde, med halsband & örhängen. Det blev alldeles för klumpigt hänge på halsbandet, för övrigt tycker jag om hur halsbandet & örhängena stämmer ihop. Och nu är det ju strax alla hjärtans dag <3 
Fram med sågen & löda ihop på nytt, med hjärtat i halsgropen av nervositet för stackars Diabasen som inte tycker om värmen. Jag packade in den väl i värmeskyddande gel så det gick bra, Diabasen mår helt ok efter behandlingen. Och smycket har mycket bättre balans. Funkar även bra i svart textilrem. 
Så avslutar vi helgen med en bild av en lyckad frisläppning av en liten buse som gjort intrång under vaskskåpet. Med det önskar jag alla en ny härlig vecka!
 
 
 

Halsband Diabas & silver

Jag som gör mitt bästa att förtränga när det är dags för att fylla år igen är alldeles överumplad över alla gratulationer & hälsningar, överraskningar med både blomster & tårta & allt. Tack <3 Ännu ett år av erfarenheter läggs till raden av år.
 
Ett fantastiskt vykort kom på posten med en grattishälsning från min lilla storasyster, med ett gammalt foto härifrån Gylsboda. SÅ fint! De gamla träkranarna finns kvar & sägs vara de enda i sitt slag som är bevarade i hela landet. 
Dethär halsbandet har jag hunnit klart med idag. En idé som gnagt i bakhuvudet ett tag som jag ville prova, att låta ett diffust hjärta skymta fram ur sargen till infattningen av en mattpolerad Diabas.
Alltid lika nyfiken på vad ni skall tycka :) 

"Morgonstund har guld i mund", eller??! Näe, här blir det silvertema istället!

"Morgonstund har guld i mund" Men vem i hela världen är det egentligen som myntat det begreppet? Var det månde någon som desperat försökte övertyga sig själv?? (Vem säger förresten mund??! Ni hör ju själva redan där, en ren nödlösning för att det skall låta bra ihop med stund. Funkar inte.)
 
Visst, det låter ju fint. Bilder dyker upp i huvudet på solens första strålar i daggdroppar på skira göna grässtrån, allt ackompanjerat av det skönaste fågelkvitter. 
 
Ok. Klockan ringde fyra på morgonen, jag släpade mig ner & öppnade ytterdörren. Det var nog inte en februarimorgon i Skåne som begreppet myntades i alla fall. Några solstrålar var ju inte att tänka på, det var som att titta in i en svart vägg, ackopanjerad enbart av smattret från underkylt regn- eller var det kanske fågelnäbbarna som skallrade ute i kylan. Annars var det enda fågelläte som hördes ett märkligt ilsket väsande ljud som jag inte trodde små talgoxarna kunde uppbringa. Uppenbarligen betydde det ilskna lätet ungefär "håll käften, vi försöker sova här ute i kylan". 
 
Nästa argument brukar ju vara att det blir så himla mycket gjort när inte "halva dagen sovs bort". Visst. Bara det att allt går i hastigheten av en trött sengångare. 
 
Näpp, det närmaste jag någonsin kommer "guld i mund" lär vara när jag tvingades sätta in guldtänder & det var inte kul det heller kan jag säga. Visst, ett leende skall ju glimma, men inte tänderna bakom leendet!
Nej, det gamla krystade "Morgonstund har guld i mund" funkar inte för mig i alla fall. Håller hellre på att jobba en bra bit ut på natten då. Skriver om det till "Först när morgonen blir dag, då kan jag vakna pigg & glad". 
 
Trots att arbetet gått i sengångartempo har det blivit lite gjort i verkstaden. Fortsätter lite till på kärlekstemat såhär innan alla hjärtans dag. Och guld är ju inte min grej över huvud taget. Här smids det silver, gärna till månstrimmans silversken långt efter midnatt. 
 
Varje smycke gör jag bara i en upplaga. Detta blev uppskattat & efterfrågades av många. 
 
Beställaren som var snabbast på att boka det önskade namn graverade på stenens andra sida, så det blev ett vändbart smycke av det. Trevlig idé. 
 
Sedan har jag gjort andra varianter. Här en med ett öppet silverhjärta med hamrat mönster på en polerad Diabas. 
Med det önskar jag en fortsatt trevlig helg & hoppas söndagen bjuder en skön sovmorgon!
 

Alla Hjärtans Dag halssmycke & origamihjärtan

Alla Hjärtans Dag är i antågande. 
Vi kan väl försöka vara hjärtliga alla dagar!
Men om vi vill uppmärksamma någon lite extra den 14:onde Februari kan det kanske passa med en polerad Diabas, dekorerad med ett hamrat hjärta i silver. 
De förstärker varandra i uttryck & ger verkligen kraft åt det kärleksfulla budskapet.
Origami hjärtan är den perfekta Valentingåvan när plånboken inte tillåter några större utsvävningar. Med ett stycke papper går det att göra alla möjliga trevliga skapelser. Riktigt roliga att göra är de också. 
Vem skulle inte bli glad av en sådan hjärtlig hälsning? 
Annars är ju ätbara kärleksbetygelser alltid gångbara. Denhär typen av "snabbcheescake i glas" är supergod! Vispad grädde, philadelphiaost, honung & frusna bär- tex hallon- hopvispat & varvat med krossade digestivekex & så toppa med tex kiwi. Mums!
 
 
 
 

Speciell unisex ring i Diabas och silver

Kring de gamla Diabasskrotstenstipparna (vilket långt & konstigt ord det blev!) ligger det fortfarande kvar lite snö. Nu delar inte jag Lexis fascination av snö, men vad gör man inte för de fyrbenta vännerna. Klart vi går & leker i snön så länge den ligger kvar.
Å sen in i värmen, elda järnet så stelfrusna tår töar upp. Fast när det knackar på dörren & detta är var som möter en sprids en innerlig värme ända ner i de frusna tårna. 
Pappersarbete är något jag inte saknar från gamla tiden på Volvo. Men inte slipper jag pappersarbetet nu heller. I perioder är det en hel del av den varan. Då bara måste jag ut mellan varven- DET kan jag ju välja nu i alla fall. Ut och skapa i verkstaden. Ut & mysa med djuren. Ut & njuta av naturen. 
Ut & se naturens egna konstverk. Som när rimfrosten satt pärlor i de spunna spindeltrådarna så det såg ut som naturen julpyntat i buskarna.
Sen går det lite lättare med tråkig bokföring och annat.
Måste visa en ring jag just gjort klart. Att fila in sargen mot den breda ringskenan som jag sågade ut med passande profil till Diabasen tog sin lilla tid. Men det lönar sig att lägga mycket tid på inb´passningen, så går det som en dans med lödandet sen. 
Här var tanken att skapa en annorlunda ring som kan bäras av både honom och henne. Såhär blev den:
En ring att bära som signalerar att bäraren är unik, vågar sticka ut och får extra kraft av Diabasen i kombination med skinande silver. 
Våga sticka ut, våga vara unik. Det finns bara en.  

Silverörhängen med Diabaskula & förvirrad (eller kreativ?!) hjärna

Dagarna rusar på.
Planerar Gylsboda Festival & bokar in deltagare. Håll gärna koll via evenemanget på Fb. Den 5 Augusti blir det & årets medverkanden är verkligen topp!!
Och så har vi projektet Sliperiet Gylsboda, planer, finansiering osv.
Så skall det ju helst hinnas skapas lite i verkstaden också. 
 
Ja men då är det väl kanske inte så konstigt att jag gör lite mysko saker ibland. Som i morse när jag hade varit i stallet & fixat med hästarna. Skulle bara snabbt in & plocka ihop en maskin tvätt & ner & slänga in den i tvättmaskinen i källaren & så stoppa i ved i pannan när jag ändå var där nere. Ja, resten kanske ni kan ränka ut.. 
Men till mitt försvar får jag säga att jag faktiskt hann hejda mig innan kläderna åkte i pannan. Fast det var bra nära. Mitt vanliga tillstånd- total förvirring. Jag skyller på det kreativa, det tar liksom över, det blir ingen plats kvar i lilla hjärnan till så mycket annat.
 
Lite silversmide blev det sedan. Många delar skall smidas till innan det blir ett par örhängen av det.
I nedankant ser ni Diabaskulorna som jag borrat hål i för att kunna trä igenom fästena jag gjort i silvertråd & lödat små silverkulor i änden på, uppe till höger i bilden.
Vips, så blev det ett par örhängen av alla delarna.
Nu väntar ett par intensiva dagar med möten, utb, kontaktpersonsuppdrag mm.
 
Visst går allting lite lättare nu när vi går mot ljusare tider?! Speciellt på eftermiddagen märks det att dagen blivit aningen längre. Härligt!!

Intressanta besökare & nytt hänge Diabas & silver

Hajade till på promenaden ute i backen med djuren. Vad var det röda som lyste fram genom snön? Lingon!! Tänk att de trotsar snö & kyla & lyser vackert röda såhär fram i Januari månad. 
Några till som var tappra & trotsade snö & kyla var dagens trevliga besökare i Transformatorn & Sliperiet. Riktigt roligt att få detta besök här ute i backarna. Tycker verkligen det visar på att Osby kommun menar allvar när man säger att man vill lyfta fram hela kommunen. Tack!!
Här framför Sliperiet. Från vänster:
Paul Phillips, Näringslivsutvecklare, Osby kommun
Marika Bjerstedt Hansen, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Osby kommun
Per-Arne Håkansson, riksdagsledamot och ledamot i Näringsutskottet
Mycket intressant och givande att träffas och diskutera tankar om landsbygdsutveckling och annat. Och jag fick tillfälle att berätta lite om Gylsbodas spännande historia kring Diabasbrytningen och om tiden då Harry Martinsson bodde här mm.
 
Resten av dagen har tillbringats i lilla verkstaden. Jag har haft en idé i huvudet sedan jag gjorde de andra hängena med olika utsågade mönster, att jag ville göra en med ett blommönster som skall ge känslan av kronblad som plockas bort. En polerad rund Diabas och så en silverplatta som hänger ovanpå med utsågat mönster av en blomma.
"Älskar, älskar inte" heter den. Ni vet, det där när kronbladen plockas för att se vad resultatet blir till slut. 

Powerring "I stormens öga"

 En ring som visar på inre styrka. Hur skulle den kunna se ut? 
Ja, det kan man ju symbolisera på många olika sätt. Intressant fråga, kul att spåna på sådana uppdrag! 
 
En tanke, som jag testat att omsätta i en ring, är ett öga. Jag tänker att för att hitta sin inre kraft och styrka behöver man även hitta ett lugn. Och var hittar man detta? "I stormens öga". Där är det lugnt, men det omges av en enorm kraft.
Jag tänker även associationer till det tredje ögat, en utvecklad intuitiv förmåga som ofta hittas hos starka individer. 
 
Jag bad sonen att prova ringen för att se hur den ser ut på en kille.
Att Diabasen är en mycket kraftfull sten som dessutom förstärks tillsammans med silver ger ringen ytterligare power. 
Det var lite om de senaste dagarnas skapande. Donande kring Sliperiet är också alltid pågående. Just nu är det bl a en liten presentation jag jobbar på, som skall användas vid ett möte i slutet på veckan.
 
Ikväll kom matte och hämtade den lille fyrbente gästen vi haft här. Lexi har uppskattat sällskapet. Han fick tom dela ben med henne. 
Gullehundarna! Vi saknar den lille godingen!
Vi hann med en liten tur ut på sjön idag också. Fast Lexi tyckte inte riktigt om det, att gå på sjön kändes inte riktigt pålitligt tyckte hon. Nox däremot tyckte det var superkul, men kallt. Han är nog ungefär lika förtjust i kylan som jag. Alltså inte alls. 
 

Nyckelord för det nya året, gosiga hundar & tvåfingerring i Diabas & silver

Försöker lära mig skriva 2017 istället för 2016. Är det inte konstigt? Det känns som det går fortare & fortare mellan gångerna vi skall lära oss skriva ett nytt årtal. 
Det gäller att göra det bästa av åren som flyger förbi, fylla dem med det vi tycker är viktigt. 
Empati & harmoni är fina nyckelord tycker jag. Må de genomsyra det nya året <3 
De här två godingarna utstrålar båda nyckelorden.
Lexi tar sin uppgift på allra största allvar, att ta hand om den lille kompisen.
Tillsammans med dessa två gullen har jag börjat året med pappersarbete kring föreningen Sliperiet Gylsboda och kring Lindberg Diabas & Silver. Tråkig administration blir mycket roligare i gott sällskap. 
Och så har jag fortsatt med att ta fram ny design. Bl a denna tvåfingerring som är jättebehaglig att bära. För att ge liv till silvret har jag hamrat mönster i det & en Diabas pryder sin plats i vanlig ordning. 
Vad tycks?
 
 
 

Gott Nytt År 2017

Tack alla som på olika sätt korsat min väg under 2016.
Året har varit mycket händelserikt och givande med intressanta samarbeten & projekt och framförallt med vår nystartade förening Sliperiet Gylsboda som skall utvecklas vidare under kommande år. 
Ser fram emot ännu mera spännande samarbeten under 2017 och mera intressanta människor att möta. Nya designer som väntar på att födas och nya projekt att genomföra. 
 
2016 har avslutats med flera sorgliga besked. Vi har blivit påminda om att döden är en del av livet. Det tar vi med in i det nya året, att leva & göra gott, njuta av dagen, uppskatta varandra & vara rädda om det vi har <3 
 
Ett hårspänne som jag gjort av en speciell silversked som jag fått får bli det sista skapandet jag visar för i år. Några ringar som är under tillverkning kommer sedan att inleda det nya året. 
Silverskeden har jag bankat ut & borrat hål i för att kunna trä igenom den stora nålen som jag gjort i silver & satt på en infattad polerad Diabas på änden. En liten ögla har jag lödat på insidan av skeden för att kunna fästa i en tunn hårsnodd för extra säker fastsättning i håret.
 
Igår blev det inget arbetat i verkstaden. Hela familjen hjälptes åt att röja, elda ris & så grillade vi. Ett steg i lärdomen att ta vara på dagen <3 
Med det säger jag tack för året som gått och önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År 2017 <3 

Diabas & silver set

Jag hoppas ni har en fin julhelg. Här lyser vintervädret med sin frånvaro, men det har sina fördelar. Inget snöskottande & vid stallet går det så mycket lättare att köra skottkärran när det inte är en massa snö att tampas med. Men visst, jag vet, barnen vill ha snö & is.
 
Trevligt julfirande med nära & kära har vi haft, både lillejulafton & julafton. Och idag har jag återvänt till verkstaden,
där jag har invigt min julklapp: Ett digitalt skjutmått. Himla bra uppfinning. Det vanliga skjutmåttet har ju fungerat perfekt så klart, men de där små strecken.. krymper de med åren, eller?! 
 
Lexi har haft det livat i jul. Här hos farfar med lilla valpen Selma. Hur någon så liten kan ha så mycket energi är en gåta. 
Ni som hängt med på bloggen har sett lite av den nya serien som vuxit fram, där jag låter en Diabas ligga i bakgrunden, sågar hål i silvret som ligger framför så kommer det svarta fram genom det utsågade mönstret. 
Och så lite matchande örhängen. 
Jag gjorde en annan variant på mönster på hänget:
Bara något av paren örhängen finns kvar, resten har hittat sina nya bärare. 
Några dagar till i verkstaden så skall det snart fyllas på med flera varianter.
Önskar er en fortsatt fridfull och skön helg!

Ser ni vad det är??!?

Jahapp, så såg sambon till att jag kom ner ordentligt på jorden igen då ja. Här går jag & är glad över beröm från  nöjda kunder, frossade kanske loss lite, pyttelite i lovord, det piggade ju upp.
 
Så lovade jag ju återkomma med fler halsband i stil med det i förra inlägget som blev så uppskattat. Visst, jag tog en funderare på vad mer än hjärtan som brukar vara populärt & kom genast fram till vad jag skulle ha för motiv på nästa. Tänkte att den är klockren såhär i juletid. Ut i verkstaden & knåpa på. Sambon sticker in huvudet & jag visar skapelsen jag jobbar med.
Ja den var ju fin, men vem tror du vill ha en sådan örn, frågar han??!? Men va´ f-n!
Ni ser väl vad det är? Eller? Snälla, säg att det inte ser ut som en örn ;) 
 
Jag tänkte mig ju mer då ängel, men visst, det skall ju stå betraktaren fritt att tolka..  Suck. 
 
Idag var det storbesök i Transformatorn. Kul med alla tappra besökare som letar sig ut & som kommer trots att det är ganska kyligt i bygget såhär års. 
 
 I lördags bommade jag igen för besökare innan lunch. Sedan var det dags att ta ett sista avsked av min fina morbror.
Tiden stannar upp när någon som funnits i hela ens liv plötsligt försvinner. Då kommer påminnelsen om hur skört allting är. Så lite vi vet. Så fort allt förändras. Ta vara på stunden & på varandra <3 
Minnesbordet var så fint. Med hundarna i centrum, så som de varit så länge jag kan minnas.
Jag är fylld av beundran hur fantastiskt hans fru ordnat dagen. 
Så personligt och fint alltihopa.
Käppen lutar mot bordet är jag medskyldig till. Silverkryckan är det absolut svåraste jag lödat hittills. Den är gjord av silver från en av hans vinstpokaler. Min far knackade ut formen i två delar + hylsan & jag lödade. Den provade mitt tålamod ordentligt, men jag lärde mig en hel del av att göra den. Och det var verkligen värt det när jag såg hur glad han var för den. Och halsbandet, ett schäferhuvud i Diabas, det hängde alltid kring halsen. Men inte längre. 
"Time to say goodbye" , musiken talade. Dags att ta farväl. 
<3 <3 <3

Hjärtligt set i Diabas & silver

Kort uppdatering.
Setet kompletterat med örhängen:
 
 
 
Leveranserna som skall ut i morgon & på lördag är klara! Det firar vi med kladdkaka med pepparkakstäcke.
 
 

Kärlekssmycke i silver & Diabas, såhär på Luciadagen

En fridfull luciadag vill jag önska alla. 
Jag blev så bestört över den obehagliga debatten som uppstod kring en reklambild med ett vackert barn, där plötsligt människor tog sig rätten att ha åsikter om barnets utseende, bl a hudfärg??!? Nää, jag fattar verkligen inte! 
 
Min luciahälsning blir hjärtlig. Empati & kärlek åt alla <3 
 
Den hjärtliga ringen visade jag i förra bloggen & lovade fortsättning..
  
och här kommer den. Ett halsband med samma princip- och med samma budskap.
Så långt bestär setet av ring & halsband. I nästa lucka i arbetet skall jag komplettera med örhängen.
Så, låt er fyllas av lucias ljus. 
En teori är att den moderna traditionen med Lucia med ljus i håret inspirerats av berättelsen om helgonet Lucia som sägs ha burit ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna. Legenden säger att för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljusen på huvudet istället.
 
Ljus & kärlek <3 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg