Blomma i keramik, silver och Diabas

Vi fortsätter på temat blommor. Tycker de behövs nu när sommarblommorna vissnat ned. 
Att experimentera med att blanda olika mterial och tekniker är intressant. Här har Diabas, Silver och keramik fått mötas.
Litet smakprov på vad jag kommer att ha med på utställningen på lördag:
Och så lovar Karin att släppa flera barnboksoriginal till försäljning. Missa inte det! Perfekta tillfället att fixa årets julklappar. 
Emma kommer att ha med vackra kransar, perfekta att pigga upp höstmörkret med.
 
 

Armband i silver med polerad Diabas

Fy fasen vad kallt det har varit att stå ute & polera idag! Men jag har lärt mig ta lager på lager till nya nivåer.
 
Några beställningar är klara & skickade. Och så har jag smitit mellan med ett armband som skall med till utställningen i Ubbaboda. Borde ju visa hur det ser ut på, men mina vanskapta handleder med sina dunderknutor är inte smickrande för några armband, ha, ha. 
Armbandet är i samma stuk som en av ringarna jag gjort, men ringen har blivit reserverad till kund så den kommer inte med till utställningen.
Utställningen är Karin Linderots "efrersläppsfest" efter boksläppet av nya bedårande barnboken i serien om kossan Margit. Vackra originalmålningar, julkort, akvarell- och akrylmålningar är något av vad hon kommer att ha med, utöver böckerna. Emma Persson kommer att ha vackra dörrkransar & annat som passar bra att dekorera hemmet med när hösten börjar gå mot vinter. Själv kommer jag att ha med små skulpturer i form av blommor i olika kombinationer med Diabas, silver & kermik och så smycken mm. Byagårdens trevliga kök fixar godaste våfflorna i vanlig ordning.
 
 
 
Mina små fyrbenta favoriter var ju med på förra blogginlägget. Idag får ni hälsa på de större fyrbenta favoriterna. 
Macko (min fina gosse med det gyllene hjärtat), Flipper (sonens bedårande lille plutt som var i lagom storlek för honom att rida på för typ 10 år sedan), Gibson (kompis Pierres stilige herre) och Herkules (sambons goa stora pojk). 
Ja, när det inte är jobb i vekstaden med silversmide, utejobb med Diabaspolering eller pyssel med djuren så är det fixande i Sliperiet. En hel del fixande återstår, som synes..
 
 
 
 

Diabasdroppe i silverlänk

Sådär ja, nu skall det bli lite mindre spänning i arbetet. Nu kör jag med både hängslen & livrem, med dubbla jordfelsbrytare för det är så jäkla obehagligt med strömstötarna från polermaskinen. 
 Veckan har varit givande med keramikande, silversmidande, Diabaspolerande, möten, intressant utbildning & många trevliga besökare. När jag så skulle ta itu med lite pappersarbete ville mina små godingar vara med. 
 
Vad tycker ni om denna varianten på Diabasdroppe? Den är rå på fram- och baksidan & så har jag polerat kanten runt om.
 
 
 Nu skall jag ut & fortsätta så ni som väntar på era beställningar inte skall behöva vänta allt för länge. Och en har jag ett helt gäng med idéer om saker jag vill göra till utställningen den 4 Nov..Ubbabdoda Byagård, kl 10-16.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vernissage, besök & unisexsmycke

4.15 min in i klippet från SVT´s kulturnyheter sänds ett inslag från utställningen som nu visas på Kristianstads konsthall, med bl a Mette Aarre. Mette bor & verkar här i Gylsboda.
https://www.svtplay.se/video/15617088/kulturnyheterna/kulturnyheterna-16-okt-21-39?start=auto&tab=2017
Jag var på vernissagen i lördags. Intressant att se mer från tiden kring Ubbaboda symposiet & från Drakabygget. 
Ofta får jag frågan varför jag inte gör mer smycken för män. Jo, det vill jag absolut göra! Jag har bara lite svårt att hinna med, när det är många beställningar som står på kö. Men jag har faktiskt smitit mellan med ett hänge som passar lika bra för honom som för henne. Jag MÅSTE ju bara ha lite nytt att ta med till utställningen den 4 nov i Ubbaboda. 
Efter att ha jobbat konstant & varit totalt osocial allt för länge var det roligt att få besök & ta en runda i vår vackra natur och i den speciella miljön som kommer i Diabasens spår. Tack kära vänner för en fin eftermiddag!
 
 
 

Skruvat set i Diabas & silver

Nu har örhängena i förra inlägget fått sällskap av ett halshänge:
Setet ser ut såhär:
Det passar fint till lite festligare tillfällen tycker jag. Men kombon svart & silver passar i alla lägen, såväl till vardags som till fest. 
Igår lockade höstsolen ut mig från verkstaden (djuren vill ju ha sina rundor även när det regnar, men igår var det extra angenämt med eftermiddagssolen som värmde). Som jag sagt förut, jag blir nog aldrig hemmablind här. Jag slås varje dag av den vackra naturen & den unika miljön. Här skymtar Gamla Transformatorstationen mellan björkarna som fått riktig höstfärg i lövverken. 
I morgon fortsätter jag arbetet i verkstaden, jobbar på en beställning som sätter mig på prov med att hitta lösningar. Kul med utmaningar :)
 
 

Nya silverörhängen med Diabas & djuren i fokus

Ruskväder, då kryper jag in i lilla verkstaden & jobbar med silversmide.
Här ett par örhängen och ett tillhörande halsband kommer att bli klart idag. Oftast är min design mera sparsmakad än såhär, men till speciella tillfällen kan det vara roligt med något lite extra.
Något positivt är det ju i alla fall med allt regnande. Stora fina gula kantareller. 
Här ute i Gylsboda bland all Diabas gömmer sig dessa skatter här & där i backarna.
Igår fick jag ett ex av Karin Linderoths nya bok. Har ni koll på alla hennes böcker? Om inte, ta en titt på dem! I recensionerna jämförs hon med de riktigt stora namnen & hon är på gång, snart nog är det hennes namn som är det stora!
Idag är det "Djurens Dag" (och kanelbullens dag). Önskar att vi tillsammans kan göra alla dagar till djurens dagar!!!

Om levnadspodden och om onödig spänning i arbetet med Diabasfågeln..

Nu ligger det ute, Levnadspoddens avsnitt med mig som gäst. Om ni vill lyssna ligger länken med under bilden. Tjejerna som flankerar mig är de som driver Levnadspodden. Mycket trevliga & superbra på att få sina gäster att känna sig bekväma. Tack, Petra & Camilla!! Lärorikt, på många sätt. Verkligen en utmaning att först spela in & sedan, hemska tanke än värre: att lyssna på inspelningen.. Bestämde mig först att inte lyssna, för att undvika att älta varför jag sa si & så & varför jag missade säga det ena & det andra. Men sen påminde jag mig om  vad jag säger till andra om att utmana sig själva.. & så var det ju bara till att bita ihop & lyssna på dendär "himska" rösten, ha, ha. Som sagt, vill ni också höra de ligger länken med här under. 
 
https://www.levnadspodden.se/podcast/avsnitt25
 
Sliperiet pratar jag mycket om. Mer om det kan ni läsa här:
http://www.sliperietgylsboda.se
 
Och så har vi ju mitt evighetsarbete med birdien. Ibland kan det ju vara kul med lite spänning i arbetet. Men när spänningen kommer i form av stötar via något otäckt elektriskt överslag i slipmaskinen är det mindre charmigt. Ni ser den liggande där till vänster, den lilla elakingen som delar ut stötar så det bara sjunger om det. I kombination med vatten bli det riktigt obehagligt.
Ideliga stötar ser till att hålla en på tå under arbetet. Nu ser den ut såhär, min kära fågel Fenix. Och jag skall ta itu med att fixa till slipmaskinen. 
Hösten börjar måla Gylsboda i sprakande färger. Nog är här vackert?!
 
 
 
 
 

Att utmana våra rädslor ger oss trygghet!

Mhm, vad har hon nu haft för sig?! Ja, undrar nästan lite själv ;) Spontant kändes "tack, men nej tack" som mitt svar på frågan om jag ville vara med i ett avsnitt av Levnadspodden:
https://www.youtube.com/watch?v=wjtmATJ-Kgo&feature=youtu.be
Men vem är jag att säga till andra att utmana sina rädslor och tvivel, om jag inte lever som jag lär?! Sagt & gjort, på söndag skall det ut i etern. Nu är det två fantastiska tjejer som har Levnadspodden, så det gjorde inspelningen lite mindre nervös. En ny erfarenhet. Och att inte hålla på och tänka på vad jag borde sagt istället osv, det är också en bra övning ;) 
 
En del prat om Sliperiet blev det naturligtvis. Hoppas ni hänger med oss där också: http://www.sliperietgylsboda.se Det är där mycket av min tid går åt nu.
 
Och så har jag fågelskulpturen att arbeta på + ett helt gäng med smycken som är under arbete. Mer om det kommer senare.
 
Nu måste jag bara få ryta ifrån. Kanske tom släppa ut ett eller annat fult ord, det kan bli så (för att varna känsliga läsare) Ja, jag är upprörd. Mina fyrbenta älsklingar har fått hjälpa mig idag. Goe Macko, han sprider harmoni som ingen annan.
Söta Doris och fina Lexi, dessa godhjärtade varelser <3 
 
 
 
Jag satt på en buss igår och kunde inte undvika att höra samtal mellan några äldre män. Bet mig i kinderna tills det knakade, men till slut funkade det inte längre. En enda evinnerlig lång klagan på allt och alla. När männen högt & ljudligt ventilerat sin syn på invandrare (inga vackra ord), sin syn på vargstammen (de borde naturligtvis utrotas)  & så ondgjorde de sig över att alla invandrare får varsen bil när de kommer hit (!) Ungefär där rann det över & det hjälpte inte längre att sitta & djupandas. Jag tipsade dem vänligt om att det kan vara bra att kolla lite fakta kring sakerna de satt & gapade om. Jag tipsade dem om att prova att sätta sig ner och prata med några av de som drabbats hårt och tvingats fly undan krigens fasor. Kanske skulle några av gubbarnas rädslor bli mindre då? De var t ex rädda för att behöva möta kvinnor med slöja (de hade andra benämningar för det..) när de gick och handlade. Den gapigaste gubben hade flyttat från storstaden ut i glesbygd bara för detta! Nu var han istället rädd för att stöta på en varg när han gick ut i skogen.
Idel rädslor, idel okunskap. 
Först tyckte de att jag inte hade med deras åsikt att göra, den hade de minsann rätt till att ha. Jag tyckte att vi måste visa respekt för andra människor. Den gapigaste mannen förklarade då att om de bara tar seden dit de kommer så kan det väl gå an med vissa. 
Aha. Och hur var det för honom då, att ta seden dit han kom?! Fanns inte vargen i våra skogar långt innan människan fanns här?! 
Jo, kanske det. Men se den hade ju människan det goda omdömet att utrota på 1800-talet förklarade den nu riktigt högljudde mannen. 
Aha, det är alltså 1800 talet som skall vara mallen för våra seder och bruk. Hm, hur var det nu med huvudduk, eller så kallad klut här då? Var det inte ganska strikta regler för kvinnan i Sverige kring detta?! 
Nu vrålade mannen att jag faktist fick respektera att han hade jobbat hela sitt liv och nu ville leva vettigt som pensionär. Och så ville han inte alls prata mer med mig, eftersom jag inte hade en aning om någonting. Kanske jag tom var tokig nog att tycka synd om tiggarna (han hade tillnamn för dessa också). 
Jag förklarade att jag är otroligt tacksam att jag är född här och lever det liv jag lever. Men det är inte någon bedrift, inte min förtjänst. Jag har haft turen att födas här, kunde lika gärna varit helt annorlunda. Och jag tror att jag då hade gjort saker jag inte kan tänka mig nu, för att få mat på bordet till mitt barn. 
 
Ja, ni förstår. Det mesta kan jag inte återge här, det var för grovt. Jag är inte upprörd för att han gapade på mig om hur dum jag är. Jag är upprörd över bristen på respekt för andra. Inskränktheten. Vi som inte delar dessa värderingar, vi får inte vara tysta. Inte låta inskränktheten tala oemotsagd. 
 
Så för att komma tillbaka där vi började. Det är viktigt att utmana våra rädslor!!
Och faktiskt, även om det flera gånger kunde tyckas smått befogat så lyckades jag diskutera lugnt och bad honom inte dra åt helvete en enda gång!
 
 
 
 

Fågeln börjar kika fram ur stenen

Minns ni min fråga, vad ni trodde det var jag skulle försöka släppa ut ur stenen? Jag arbetar vidare på det. Ni skall få se lite mer:
fortsättning följer de närmaste veckorna.
Varför fick jag då för mig att försöka släppa ut en fågel ur stenen? Jo, jag läser Harry Martinson. Blir så inspirerad av hans målande språk. Dessa raderna fick mig att vilja släppa ut den fågel som fösvann in i berget:
 
Utdrag ur Harry Martinson Fågel Fenix ur Doriderna:
 
"En pojke gick i skogen och letade brytris och torra grenar från vindfällen. Hans mor skulle baka den dagen och ville ha ved till ugnen.

Medan han letade kom han nära intill skogsberget. Där fann han gott om brytris. Men när han böjde sig ner flög en ungfågel upp och försvann in i berget.

 Pojken blev förvånad över att fågeln kunde flyga rakt in i berg och bli kvar inne i stenen. Ändå var stenväggen slät och hade ingen springa. När pojkens häpenhet var över gick han hemåt med risbördan han samlat.
 Efter baket fick han ett smakbröd som uppmuntran.

- Det brytriset värmde bättre än någon annan ved vi tänt med, sade modern. Var fann du det riset.
- Bland bräkenen invid berget, sade pojken. Där såg jag också en fågel. Men den försvann in i stenen. Ändå var den bara en kyckling, fast den var grannare än något jag sett av fåglar."
 
Följer ni med på sliperietgylsboda.se så ser ni vad jag haft för mig när jag inte jobbat på skulpturen. Sliperiarbete, besökare i Sliepriet & i Transformatorn
 
och så lite djurrunda & plockat blåbär  Nästan så vi kunde ha en ny slogan för Gylsboda:
"Gylsboda, där blåbären är blåare, mossan mjukare & Diabasen hårdare" <3 
 

Drinktärningar och någon som vill släppas ut

Håll med om att det syns att någon gömmer sig där inne :) 
Jag jobbar på att släppa ut den. Vad tror ni att det är som gömmer sig där inne?
En av senare tids förfrågningar har varit på drinktärningar. Det har jag inte gjort förut & började med att bolla vidare förfrågan till andra aktörer. Men frågan kom tillbaka & då gjorde jag förslag på några polerade och några i lite råare utförande. Båda varianterna föll kunden i smaken, det var ju kul! 
Igår utmanade jag mig själv på ett annat sätt, det skall jag berätta mer om de närmaste veckorna. Det tog mig i alla fall till Ronneby igår, där jag även hann med en snabbrunda på deras stora loppis. Kolla vad jag hittade där!
Jag har redan börjat läsa Harry Martinssons "Vägen ut". Kände att det brast lite i min allmänbildning då jag får erkänna att jag inte har läst den förut. Han skriver så vackert och så målande! 
Ett 25års firande har också hunnits med. En blåbärsbuske ville vi förära 25 åringen. Doris såg lite skeptisk ut. Hennes syn på presenter är ganska annorlunda. Möss, fåglar & även ormar står högt på hennes önskelista. 
 
 
 
 
 

Diabasörhängen, ryggstrejk & Sliperinyheter

Knåpat vidare på min skulptur. Men nu har den fått vila ett par dagar. Ryggen gick i vild strejk i protest mot allt för intesivt arbete med den större vinkelslipen. 
Får tillfälligt gå över på lite mindre stenar. Som t ex de här. Behöver verkligen fylla på med nya örhängen. Dessa är till en beställning.
Fast diabaskulorna är svarta tycker jag de påminner lite om de goda blåbären jag plockat idag på den största blåbärsbuske jag någonsin sett.
Jag som tycker att det bör vara sommar bra länge till tycker att löven börjar få förvånansvärt många olika färger?! Men nog är det vackert här i Diabaslandskapet!!
Vi som inte skulle ha någon katt.. Doris har sagt till alla sina hemlösa polare att hon hittar ett bra matställe, plötsligt ser det ut såhär på verandan:
Spännande nyheter kan ni läsa på Sliperiets sida:
http://www.sliperietgylsboda.se  Jag fick ett samtal idag från fantastiska Eva Martinsson, konstnären som kommer att göra Sliperiets invigning speciell! 
 

Diabas & sötdjuren

I lördags var jag med på Stendagen med lite av mina saker. Tog med lilla tältet eftersom dagen bjöd lite småregn mellan varven. 
Å sedan var det till att hem & fortsätta knacka sten. 
Ett gäng med små lyktor levererade.
Suveränt med soliga dagar för utomhusarbete.
Passar på att börja på en skulptur. 
Sambon smygtog bilder efter en stunds arbete med vinkelslipen.. såg ut som ett spöööööke, tror jag skall bespara er detta.
Här har vi en liten livsnjutare som också uppskattar sol & värme. Llille Flipper bara njöt i solen medan de andra hästarna gick & betade. 
Lilla Doris höll mig sällskap när jag tog en liten paus i arbetet
och Lexi är med & håller mig sällskap hela tiden. Här vid Sliperiet när vi var borta & fixade lite där idag. 
 
 

Ring, halsband & örhängen polerad Diabas & silver.

Denhär ringen köpte en kvinna för ett tag sedan.
Hon undrade senare om jag kunde göra ett matchande halsband. Alltid roligt med nöjda kunder som kommer tillbaka! Sagt & gjort, halsbandet levererat. 
Nu önskade hon även ett par örhängen för att få setet komplett. Såhär blev de:
I morgon blir det Stendagen i Svarta Bergen hela dagen. 
Nu lämnar jag ordet till Doris:
"Min mamma säger att jag är en prinsessa. Då är väl i alla fall det minsta man kan begära en prinsessbakelse då & då. Mums! Inte nyttigt för en liten kattsessa, säger mamma. Fnys. Som om det vore nyttigare för henne då?!"
 
 

Semesterdag & silverring med polerad Diabas

Det påstås av omgivningen att jag jobbar för mycket.. Typ hela tiden. Så kom det ett vykort. En uppmaning, "stå färdig kl 9 på morgonen, så hämtar jag dig en för en heldag". Det var från syrran, bästa lilla storasystern! Och lilla mamma fick också hänga med. Wow! Sambon ställde genast upp med att fixa öppethållandet i Transformatorn. Jag är så himla tacksam för en helt fantastisk semesterdag!! 
Vackra Österlen med Brösarp, Äpplets Hus, Vik, Ulf Lundells konstutställning:
 Simrishamn, Kåseberga, Ale Stenar:
 
vacker natur, god mat, fantastiskt sällskap, helt enkelt en perfekt dag!! Tom vädret var perfekt- om än lite blåsigt..
Jag är så lyckligt lottad!!! TACK!!
 
Och nu: åter till arbetet. Skall kolla med beställaren om denna ringen matchar hennes önskemål. 
och nu skall jag ge mig i kast med ett par örhängen som är beställda av en kund som köpt ring & halsband & nu önskar tillhörande örhängen. Kul!
 
 

Kattassavtryck i Diabas & silver

Festivalen nedpackad & undanstädad, skyltar nedplockade & undanstuvade till nästa år. 
Jobbet i Sliperiet fortsätter, vi såg ju vid störtregnen att det är ganska akut att dränera. Mycket av jobbet där är bara rent slit- knacka puts, putsa om, bära & röja. Men detta.. jisses så roligt!
I lördags hann vi med andra roligheter. Ett kombinerat dop & 25 års firande med dessa finingarna, våra armbrytande vänner Glenn & Erika i Älmhult & deras lilla bedårande dotter Mona (som sov när bilden togs).
Lördagen dessförinnan var det fest med dessa finisarna, efter festivalen. Richard också, men han gömmer sig bakom kameran här. På bilden jag, Kristina, Mats, Anne & Roberto. Ni känner nog igen Roberto från AMF reklamen där han står med en massa resväskor & pratar pension.
Nu är det verkligen till att ligga i i lilla verkstaden för att hinna med beställningar mellan varven- fortfarande är det mycket turister i rörelse som besöker Transformatorn. 
Denhär beställningen var till en kattälskande kvinna i Nederländerna. Ett tassavtryck i Diabas & silver.
Här hemma har vår lilla vildkatt blivit allt mer tam. Kidsen har döpt henne till Doris.
 
 
 
 

Gylsboda Festival 2017

Då var årets festival till ända. Tyvärr strulade min kamera, så det blev inga egna bilder. Men några har jag fått från andra- tack. Så en liten glimt från dagen kan det bli. 
 
Regnvåta skyar hälsade besökarna välkomna till Gylsboda. Underbart att tappra besökare troget kommer, trots vädret! Det blev tom än mer välbesökt i år, trots vädret. Tack!!
 
Goa & glada besökare, fantastiska utställare med riktigt fin konst och hantverk & lika fantastiska artister gjorde dagen minnesvärd och alldeles underbar. Och alla som på olika sätt hjälper till med dagen, ni är bäst & jag kan inte tacka nog! 
I Sliperiet var det så häftigt att se vacker konst i miljön vi håller på att arbeta fram. Kolla bara, Christer Bordings skulpturer i fönstren, Kumi Tamaras akvareller syns på väggen.
och här Pelle Stands skulpturer och målningar. 
Sven Ingvar Johansson förvandlade en stock till ett dansande par under dagen. SÅ imponerande!!
Roberto Gonzales, Richard Sseruwagi & Kristina Aspeqvist bjöd på en bejublad konsert i Sliperiet. 
Här provar de på vårt skogscafé efter framträdandet. 
Jag måste tacka min familj som ställer upp & gör skogscafét möjligt. Syrran, systerdottern (med lilla bäbisen i magen, tjohoooo!) mamma, gubbe, sonen med flickvännen och så goda grannarna som också stöttar till med del av bakandet. Amazing!!  
 
För oss avslutades dagen med en magisk kväll med dessa vänner. Musik & rytmer blandades med spännande samtal. Tack!! 
En liten kraschlandning jag gjorde ställde till det när vi har plockat ner alla tält & stolar & allt. En lång natt på sjukhuset visade i alla fall att inget tycks vara brutet, förhoppningsvis skall muskulatur & mjukdelar läka till sig på några veckor. 

Örhängen för kund som inte har hål i öronen och Råstorp i Transformatorn!

En variant med skruvanordning till örhängen var önskemålet, eftersom beställaren inte har hål i öronen. Såhär blev resultatet:
En liten paus i arbetet med Gylsboda Festival tog jag, för att hinna klippa häcken & fixa lite vid stugan. Med denna utsikten gör det inte ont att jobba i trädgården.
Sedan tillbaka & bygga upp skogscafé till årets Gylsboda Festival. Det är tur att Mats har samma syn på "semester" som jag.. 
På lördag får de yngre raringarna också rycka in i skogscafét. Idag tog de hand om hundrastningen medan vi donade med annat.
Mycket besökare har det varit i Transformatorn, med många olika nationaliteter. Den vackra transformatorn som givits en speciell själ sedan Hjalmar Råstorp bodde i den & dekorerade den. Ikväll kom hans dotter och två av barnbarnen på besök. Jag är så glad över deras besök & hoppas på snart återseende! 
 
 

Set med polerad Diabas & silver & pressträff inför Gylsboda Festival

Ett set där Diabasen är i fokus. Helpolerad Diabas & silver. Som handen i handsken med varandra, Svart & Silver <3
Idag har vi haft pressträff inför Gylsboda Festival, 5 aug.
Då skulle det vara städat & snyggt.
och lite blommor på borden
Tillsammans gjorde vi det, hade det presentabelt i Sliperiet också. Tack!!
En blandning av konstnärer från världens olika hörn strålade samman idag för att träffa pressen & planera utställningplatserna. Tack till alla som kom. Det kommer lite bilder från samligen också, men jag delar dem när tidningarna publicerar dem. 
Nu spurtar vi sista veckan inför festivalen med det sista som skall fixas. 
Jag har sagt det förut & jag måste säga det igen. Gylsboda är verkligen speciellt <3 Så många människor som bara ställer upp & hjälper till på olika sätt. Kommer med positiva kommentarer & lyfter, stöttar & supportar. Kan ni tänka er en sådan sak som att efter en dags arbete i Sliperiet bli överraskad med en påse nyplockade kantareller?! Oj så gott det var! 
Tack!!#
 
 
 

Polerade Diabasörhängen och förberedelser till Gylsboda Festival

Far runt & sätter upp skyltarna jag målat till Gylsboda Festival:
Mailar ut info & jobbar på att sprida & marknadsföra. 
Bakar till skogscafét.
Träffar massor av spännande besökare, turister från många olika länder.
Och så jobbar vi på i Sliperiet  
där några av utställarna på Gylsboda Festival kommer att hålla till.
 
Richard Sseruwagi har gjort en liten film inför årets festival:
https://www.youtube.com/watch?v=G9Y1ZeuGUp8&t=19s
 
Utepoleringsvädret lyser med sin frånvaro, inget att vänta på. Bara att på med regnrocken & polera. Beställningarna skall fram, naturligtvis. Här ett par örhängen som är klara.
 
 
 
 

Clipsörhängen, Sliperiet Gylsboda & härliga besökare

Örhängen för den som inte har hål i ögonen har efterfrågats från flera håll. Dessa är gjorda med klämmor. 
En annan variant, med skruv, är beställd & skall tillverkas så fort jag hinner. Först några halsband & ett gäng ljuslyktor som är beställda som skall knackas fram.
Jag kan inte säga det npg många gånger. Jag älskar verkligen Gylsboda. Underbart där hela byn samlas & äter gott & trivs tillsammans. Extra roligt att kunna träffas i Sliperiet <3 
Ni hänger väl med i projektet Sliperiet Gylsboda? Ni kan läsa mer om det på länken: http://www.sliperietgylsboda.se där ni också ser mer om det spännande & trevliga besöket av bl a Eva Martinsson- Harry Martinssons dotter. 
Turisterna är riktigt duktiga på att leta sig ut till Gylsboda måste jag säga. Många underbara människor att träffa, flera vill vidare & titta in i Sliperiet också & det visar jag naturligtvis så hjärtans gärna. Idag dök det upp en hel buss med trevliga besökare, en glad överaskning när det inte var ett bokat besök. Toppenkul!
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg